Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 5. Hvad är bibeln - III. Bibelns religiösa begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Detta vittnesbörd är af annan art än vetenskapens.
Det tillhör helighetens område. Heligheten har sina inre
åskådningar, sina domslut och sina erfarenhetsrön. Det
har emellertid sin fara att formulera dem, därför att man,
då man öfverflyttar dem i intellektuella framställningar,
äfventyrar att rubba eller åtminstone maskera deras
verkliga natur. Man gifver intellektualismen tillfälle att tvista
om dem och, såsom Pascal säger, det är hjärtat, som
dömer om dem. Jag menar, att man, i stället för att
resonera, i detta fall måste upplefva, försöka och smaka.
Tron, att människolifvet är en allvarsam sak, att det
är detta endast genom hela varandets helgelse åt plikten,
att mänsklighetens historia är historien om dess
moraliska uppfostran, att det har ett mål och följaktligen också
lagar, är icke verkan af en vetenskaplig bevisning, utan
en handling af moralisk kraft, som man måste begå, vid
äfventyr att eljest nödgas foga sig i alltings fåfänglighet och
själens död. Då man hyser denna känsla, som
egentligen taladt, är moralisk fromhet, kan man omöjligen undgå
att icke gripas af karaktären och makten hos den
helighetens ande, som skapat Israels historia, Kristi lif och
verk och som uppenbarar sig i allt detta. Midt under de
skuggor och lidanden, som tiderna och rasen medföra,
finnes i denna historia en rad af Guds män, hvilka
uppamma hvarandra och alla tillsammans i mänsklighetens
sköte skapa andens höga religion. Denna historia är
historien om Gud själf, som tager människosjälen i
besittning och blir det inre för medvetandet ända till att
fullständigt förena sig med detta i medvetenheten om
Kristus. Kristus är slutet på denna gudomliga historia,
alldenstund denna historia i honom finner sin fullbordan.
Den, som härefter vill analysera det väsentliga och
permanenta innehållet af, jag säger icke kyrkans samvete,
men af det modärna samvetet, sådant aderton sekels
kristen civilisation gjort detsamma, skall därstädes såsom
utmärkande drag och väsentliga element finna Kristi drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
