Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 5. Hvad är bibeln - III. Bibelns religiösa begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
och element. Nej, Kristus har icke för ro skull kommit till
världen. Hvarje själ, som nått ett högre moraliskt och
religiöst lif, bär hans stämpel. Den moraliska värld, i hvilken
vi lefva, är hans verk, och ingen kan uppresa sig mot de
känslor, lagar, syften och lidanden, som råda i denna nya
värld, ingen kan undkomma den eller undandraga sig
densamma utan att erfara förnimmelsen att stranda.
Sådant är det djupa skälet till bibelns religiösa och
moraliska verkan på det kristna samvetet. Det är denna
ständigt skapande och eggande verkan på det moraliska
lifvet, som gör dess auktoritet. Denna auktoritet är helt
och hållet andlig; den beror icke på bokstafven, utan på
skriftens anda och vänder sig till själen och hjärtat. Den
erkännes fritt, alldenstund den endast finnes till, så vidt som
den blandar sig med fromhetens aktuella erfarenhet eller
sträfvan. Den har icke mera behof af en officiell titulatur,
ett yttre intyg såsom ljuset, hvilket upplyser ögat, eller
plikten, som förbinder samvetet, eller skönheten, som
hänför inbillningen. Det gudomliga ordets verksamhet är med
ett ord dess auktoritets inre tecken, mått och grundval.
Det är hvarken tillåtet eller möjligt att identifiera
bibeln med Guds uppenbarelse i mänsklighetens lif, ty
denna uppenbarelse är i sin framåtskridande utveckling
genom historien universell och permanent; den kan icke
inneslutas i något dokument eller i någon särskild
institution. Men om denna uppenbarelse varit mera påfallande
och högre i Israel, i profeternas förkunnelser, i Kristi och
hans apostlars predikan, så skulle bibeln icke mera kunna
skiljas från densamma, ty den utgör en del af
uppenbarelsen, eftersom just denna förkunnelse och denna
predikan bilda bibeln. Man kan sålunda säga, att bibeln
fortsätter och ständigt underhåller Guds uppenbarelse i
själarna, i det att den håller denna uppenbarelse frisk och
stark i dess första enkelhet.
På detta sätt äger bibeln, som ur sin egen dygd hämtar
sin auktoritet, i sig själf medel att omedelbart låta den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
