Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 1. Öfvergången från auktoritetsreligionerna till andens religion. Förberedande dialog - II. Det historiska vittnesbördet och kritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
måste skydda mot kritiken? Hvem försäkrar eder, att
kritiken skall mera akta denna återstod än allt det andra?
Där har ni i själfva verket tagit in under samma skylt
som vi.
Jag: Ni skulle ha rätt, om jag sade, att kristendomen
består i att medgifva den historiska satsen, att ett sådant
medvetande en gång framträdt i världen. Men äfven om
denna sats erkändes, skulle detta ändå icke innebära, att
man vore kristen. För den, som gjorde denna kritiska
utredning, skulle det nämligen återstå att tro, jag menar
att mottaga frälsningens evangelium genom tron allena,
genom ånger och sitt hjärtas helgelse. Men den kristna
tron är ingen troslära. Ehuru den aldrig saknar ett
intellektuellt element, är den för den skull ingen intellektuell
handling. Det är en moralisk handling, som i sig själf,
såsom alla moraliska handlingar, bär sitt berättigande och
sin tillfyllestgörande garanti. Detta är hvad de troende
kalla den helige andes vittnesbörd och som gifver dem en
sådan fast tillförsikt. Trons visshet har aldrig grundat sig
på mänskliga auktoriteter, logisk eller historisk bevisning;
den måste vara och är verkligen, såsom Calvin säger,
kommen från höjden; den kommer från Gud själf. Men
denna erfarenhetens tro på Jesu Kristi evangelium, som
det ofullkomligaste, det svagaste vittnesbörd från den,
mänskligt taladt, okunnigaste kristne skapar i oss,
frambringar ett religiöst medvetande af samma slag som Jesu
medvetande; den gifver oss känslan af vår inre försoning
med Gud och af vårt gudomliga sonskap. På detta sätt
upprepas, fortsättes, fortplantas Jesu religiösa och moraliska
medvetande och förblir verksamt närvarande och lefvande
i hvarje kristen generation, oberoende af kritiken, som i ro
kan fullfölja sitt arbete utan fara att någonsin skada det.
Den på detta sätt fattade tron har ingenting att frukta af
den historiska kritiken: den tillhör en annan ordning. *
* E. Ménégoz, Réflexions sur TEvangile du Salut, i Publications
diverses sur le Fidéisme. Paris, 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
