Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 6. Den kristna lärans organisation - II. Analys af det kristna medvetandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°3
kristne från alla andra människor, eller rycker honom
undan ett bestämdt samhälles solidaritet. Tvärtom, det
kristna medvetandet skiljer sig icke väsentligen från det
moraliska medvetandet; båda äro i olika grad verk af
samma Guds ande i människans själ. Det förra är det
senares fördjupande och utvidgande. Den kristne stannar
för den skull i mänskligheten. Han lefver under samma
förhållanden, men med nya tillgångar och utvägar; han
kämpar samma strider, men med den tron, att segern är
möjlig, och med hopp om att vinna den.
Guds ande är makt, verksamhet, inre eld. Det
uppsving, som lyfter själen, och icke det ernådda resultatet
bestämmer det andliga lifvets värde. För den skull kan
man icke heller stanna vid den enkla antitesen mellan
syndkänslan och återlösningskänslan, mellan skilsmässan
från Gud och försoningen med honom. Då man åter
analyserar syndkänslan och tillståndet af motsättning mot
Gud, upptäcker man ganska snart, att äfven här finnes
dualitet af orsaker. Bakom viljan, som gör det onda,
känna vi naturen, som inspirerar och påtvingar detsamma.
Ångern förslår sålunda icke; det fordras ytterligare den
nya födelsen, den andliga människans födelse i den
naturliga människans sköte, d. v. s. en ombildning af den första
naturen, som småningom lämnar plats för en ny natur.
Sammalunda finnes bakom den moraliska konflikten,
som synden vållar mellan människan och Gud, en annan
orsak, som åtskiljer och sätter dem emot hvarandra, en
metafysisk orsak, d. v. s. den afgrund, som öppnar sig för
det religiösa medvetandet mellan det oändliga och det
ändliga, det flyktigt förbigående och det eviga, det tillfälliga
och eländiga varat och det universella varat. Det är
nämligen omöjligt att förneka, att denna nya antites uppställer
sig i det kristna medvetandets bakgrund och stundom
hotar att öfverväldiga det. I stället för två villkor ha vi
sålunda tre, hvilka i medvetandet ordna sig öfver
hvarandra och bilda liksom pinnarne i en lifvets stege, hvilka
Sabatier. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
