Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Maj.
Psalm. 18, v. 18.
139
Han halp mig ifrån mina starka fiender; ifrån
mina hatare, som mig för mäktige voro.
Det är Guds art och vis, att han alltid
hjelper de arma, svaga och ringa, och sällar sig till
de elända och öfvergifna. Menniskor hålla sig
alltid helst till det, som är starkt, rikt, mäktigt
och herrligt för verlden; men vår käre Gud gör
motsatsen, hans ögon se efter de elända, ringa
och svaga. Men käre! hvarföre gör dock Herren
det? Jo derföre, emedan gemenligen de, som för
verlden äro starka, mäktiga och herrliga, sätta
deras förtröstan mera till timliga ting än till Gud;
derföre låter Gud dem sjunka, och vänder sig till
de ringa och svaga, som ingen jordisk hjelp hafva.
Se dock Es. 25, v. 4. Saul var mäktigare än
David; men Gud hjelpte den svagare. Menar du
det nu icke finnes någon Saul och Doeg mer i
verlden? O, en menniska har många andliga och
lekamliga fiender, som äro mäktiga att göra skada.
Hvad hade icke de arma värnlösa Apostlarne för
mäktiga fiender? Likväl segrade de med deras
Evangelium. Evangelium förblifver ännu;
Julianus, den grymme, de christnas fiende, är
öfvervunnen.
"Ty han frälsar ganska lätt,
Skaffar den elända rätt;
Och den intet bistånd har,
Tager han i sitt försvar."
O. Ps. N:o 71, v. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
