Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Psalm. 119, v. 106.
22 Sept.
Du är mild och god: lär mig dina rätter!
Yi skola veta och tro, att fastän Gud med
korset belägger och förödmjukar oss, så är och
blifver han dock mot oss god och mild, och
ändrar icke sitt fadershjerta emot oss. Guds godhet
och kärlek upphöra icke under korset, utan växa
till och formera sig genom mycket förbarmande
och mycken tröst; han pålägger det blott derföre,
att han i vårt hjerta må inplanta sin rätta lära
och kunskap. Profeten sammanbinder liär Guds
mildhet och godhet med hans lära och
undervisning. Den helige Davids åstundan går allena
derpå ut, att han till Guds rike må skickad och
lärd varda. "Herre", säger han, "jag öfverlemnar
mig åt dig helt och hållet, gör mig, att jag må
behaga dig!" De till denna verlden lärde, de lära
och studera verldsliga sedoläror, verldslig vishet
etc. Men att vara lärd och skickad till Guds rike,
dertill höra helt andra konster och skickligheter,
nemligen en sann tro, luttrad genom korset, en
sann ödmjukhet, utan hvilken ingen kan behaga
Gud, en sann saktmodighet, utan hvilken ingen
stadig visdom kommer i en menniskas hjerta.
Detta allt måste verkas genom nya födelsens anda,
som vårt hjerta ändrar och förnyar.
"För tro och hopp Han låter opp
De himlaportar klara,
För öfvermod, För kött och blod,
De skola slutne vara."
N. Ps. N:o 199, v. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
