- Project Runeberg -  Johann Arndts andliga skattkammare / Första delen /
276

Author: Johann Arndt Translator: Christoffer Olofsson Angeldorff With: Johann Christian Storr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276

Psalm. 119, v. 106.

22 Sept.

Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får;
sök din tjenare: ty han förgäter icke dina bud.

Den käre David var vid denna tid förföljd
af konung Saul; han hade ingenstädes någon
tillflykt, utan måste i elände irra omkring i
ödemarken såsom ett villfarande får; derföre beder lian,
att Gud ville söka honom och åter föra honom
till sin församling och kyrka. — Detta är nu
beslutet på denna härliga och långa Psalm (ja, det
är begynnelsen, fortgången och slutet), att vi neml.
skola hafva Gud och hans ord kärt och aldrig låta
detsamma komma ur vår mun och vårt hjerta, att
det i oss må lefvande och kraftigt varda, oss
förnya, helga, lefvande göra, omvända, och göra oss
rättfärdiga och saliga; så att, vi genom Guds
nådiga välgerningar må bevekta blifva, att älska
Gud, och genom betraktande af Guds rätter ocli
rättfärdighet, att honom frukta och i evighet lofva.
Derföre nämner han Guds ord och lag med så
många härliga namn: ett Guds muns vittnesbörd,
en Guds väg, Guds befallning, Guds rätter, Guds
bud, Guds rättfärdighets rätter, Guds under,
sanningens väg, sanningens ord, Guds muns lag, ett
ljus och en lykta för våra fötter; hvarom han
beder, hvilket han söker, önskar, hoppas, hvarföre
lian tackar och lofvar, hvarföre han fröjdar sig,
hvarom han talar, hvartill han har lust, hvarvid
ban hänger, hvarefter han suckar och trängtar,
hvarpå ban tänker, hvarmed han fägnar och
veder-qvicker sig, hvari ban har sin tröst och sin fröjd.

"Det är en lefvande egendom,
Derinne finnes skön läkedom
Mot jemmer, sorg och fara."

G. Ps. N:o 211, v. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andskatt/1/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free