Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Nov.
Psalm. 73, v. 25.
337
Min själ är full med jemmer, och mitt lif är
hardt när helvetet.
Då den allsmäktige Guden i samvetet
uppenbarar menniskan hennes synder och låter henne
förnimma syndens kraft, lagens förbannelse,
dödens udd, satans häftiga anfäktningar; då blir en
menniskas själ så djupt bedröfvad, hon faller i
en så stor ängslan, att hon varder beröfvad all
tröst, hennes hjerta vill sig icke trösta låta. Henne
tyckes, att alla kreatur äro henne emot, ingenting
kan henne fröjda, hon tycker sig vara all tröst
ovärdig, kämpar med förtviflan, kämpar med
helvetet; ja, det är helvetet sjelft, hvilket ingen tröst
tillstädjer, utan hvarest blott är ångest,
förskräckelse och bäfvan. Då har Gud sannerligen rätt
fört en sådan menniska till helvetet, väl icke
lekamligen, utan andligen, till själen, och det går
henne likasom Herran Christo på Oljoberget, då
han begynte bedröfvas, förskräckas och ängslas
och kämpa med döden. Detta låter Herren Gud
de sina fördenskull vederfaras: 1) på det de må
vara hans Sons beläte lika; 2) på det de må lära
förstå Guds stränga rättfärdighets allvar, att Gud
är en förtärande eld och en syndens fiende; 3)
på det de må lära känna höjden, vigten och
bitterheten af Christi lidande, som har burit icke
blott en, utan alla menniskors synder, straff och
pina. — Men den allsmäktige Guden lemnar dock
icke sådana menniskor i helvetet, ehuruväl det ofta
kan länge vara; utan då pröfningstiden är förbi
och guldet väl smält och luttradt — så låter Gud
det tröstlösa hjertat åter förnimma hans tröst.
"Du låter mig stor sorg och nöd Och mycken ångst
förnimma; Men när jag är så godt som död, Nytt lif
jag ser uppglimma." G. Ps. N:o 70, v. 10.
Arndls Skattk.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
