Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Längre inåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
då Herden blev slagen och fåren höllo på att
helt förskingras. Det var Jesu förbön, som
bevarade dem i frestelsernas svåra stunder och
hjälpte dem att samlas igen kring den
uppstånd-ne Mästaren. Jesus sade även till Petrus, och
detta gällde förvisso även de övriga lärjungarna:
»Simon, Simon! Se, satan har begärt att få
eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom
vete; men Jag har bett för dig att din tro icke
må bliva om intet. Och när du en gång har
omvänt dig, så styrk dina bröder» (Luk. 22:31,
32). Prisad vare Gud! Vi hava ännu i dag en
trogen Överstepräst, som beder för sina
kämpande lärjungar härnere, att deras tro ej skall
bliva om intet. Jesu översteprästerliga ämbete är
ännu ej avslutat. Hans ingång i det
allraheligaste i himmelen med blodet till försoning för
våra synder gäller ännu, och Hans förbön
fortsätter däruppe. »Han lever alltid för att mana
gott för dem» (Hebr. 7:25). Och i Hebr. 9:24
läsa vi: »Ty Kristus har icke gått in i ett
allraheligaste, som är gjort med händer och som
allenast är en efterbildning av det sannskyldiga,
utan Han har gått in i själva himmelen, för
att nu träda fram inför Guds ansikte, oss till
godo.» Prisad vare Gud för denna vår
före-bedjare och förespråkare hos Fadern! Hans
förbön räddar oss i frestelsens stunder, så att vi
ej duka under.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
