8, icke allenast i kraft af Koz Nungens fallmakt, utan ock i an- Seende dertill, att han var en Prins, Som hade arfsrätt till kronan, hvil- ken rätt gaf honom myndighet att fätta sig emot Konungen sjelf, om han skulle företaga något emot Ri« kets bästa. Presterskapet var alldeles på hans sida, och hade allt sedan Johans re- Bering, då saken angående Liturs« Bien på ömse sidor med mycken ifs ver bedrefs, bevisat honom, såsom den Evangeliska religionens stöd, en särdeles tillgifvenhet, hvaremot det med ovilja ansett Sigismund, som använde alla sina krafter för att aä- ter i Riket införa den Bomerska res ligionen. Och som Borgare och Bön= der alldeles styrdes af detta Stånd, Så fattade Hertigen stort hopp, att hans anslag skulle hafva frame gång, Förenämde avharg, som här de en så betydande anförare, som Fer»