Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anm. 14 - Anm. 15 - Anm. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Anm. 14.
20: 11—14 — — de sinliga begreppen — — ej äro
begrepp i fullaste bemärkelse.
Detta kan ej betyda, att man genom det sinliga
begreppet endast delvis begriper det sinliga föremålet, så
att något af föremålet begripes, något deremot icke; detta
är nämligen äfven händelsen med de förnuftiga
begreppen; utan det måste betyda, att äfven i.det afseende, i
hvilket det sinliga föremålet medelst det sinliga begreppet
begripes, begripes det i viss mån icke. Naturvetenskapens
och matematikens heroer hafva inom sin vetenskap aldrig
egt »begrepp i fullaste bemärkelse»! Jag säger icke: de
be-grepo i ett afseende och begrepo icke i ett annat, en
brist från hvilken Gud allena är befriad, utan jag
säger: i just det afseende, i hvilket de begrepo, begrepo de
strängt taget icke! Och allt detta för relationens skull!
Man förstår, huru inför denna filosofi naturvetenskapen
endast i oegentlig mening blir en vetenskap.
Anm. 15.
21: 3. Icke vinner den någon djupare
menniskokänne-dom, som betraktar de menniskor, med hvilka han får göra
bekantskap, blott såsom bärare af en så eller så beskaffad
kostym.
Jo, om klädedrägten lika troget återgifver
karak-teren, som relationen uttrycker väsendet.
Anm. 16.
21: 7—9. Hr lära — visar sig — i sig sluta
fröet till en förstucken skeptisism.
Den förstuckna skepticismen tillhör den, som lär,
att tinget icke har sitt innersta väsen i och med
relationer. Tingets innersta väsen är väl det, som tinget i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
