- Project Runeberg -  Anna Svärd /
131

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Paradiset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PARADISET

endast med välkända och hyggliga hem, men en förfärlig
sorg uppstod likafullt bland de fattiga syskonen, då de
fick veta, att de skulle åtskiljas. De ville inte finna sig i
det oundvikliga, och då de utsedda fosterföräldrarna infann
sig för att hämta sina skyddslingar, fann de stugan tom
och barnen borta.

Man visste inte var man skulle söka den laglösa flocken,
och helt naturligt gick man in i grannstugan för att begära
upplysningar. Då visade det sig, att alla tio barnen hade
tagit sin tillflykt just dit. De hade församlat sig omkring
Karl-Arturs hustru, den fattiga dalkullan, och hon
förklarade nu för de inträdande, att de här barnen hade hennes
man ropat in på auktion, så att de var hans egendom. De
var nu i sitt rätta hem, och det skulle inte hända, att någon
fick dra i väg med dem utan hans tillstånd-

Karl-Artur njöt av att i tankarna genomgå denna scen,
som hade blivit skildrad för honom i långa brev både av
prostinnan och av fru Sundler. Det hade kommit till en rätt
animerad ordväxling, några av de välgörande fruarna hade
tillkallats, och dessa hade låtit den unga kvinnan förstå, att
om hon inte lämnade ut barnen, skulle ingen hjälp vidare
ges till deras underhåll. Men Anna Svärd ifrån Medstubyn
hade skrattat åt den hotelsen. Vad skulle det behövas för
hjälp? Barnen kunde själva arbeta för sin bärgning. Det
hade hon fått göra i hela sitt liv. Och förrän de här barnen,
som karln hennes hade tagit sig an, skulle skickas ut bland
främmande, fick de slå ihjäl henne.

Den äkta mannen hörde det klingande dalmålet och såg
gesterna. Hustrun stod där som en hjältinna, tagande den
förskrämda barnskaran i försvar. Hur skulle han kunna
undgå att vara stolt över henne?

Hon hade också fört sin sak till seger. Barnen hade fått
stanna under hennes vård, men naturligtvis hade hon
därigenom dragit över sig stora bekymmer. De välgörande
damernas hotelse hade nog inte varit så allvarligt menad,
men hans hustru hade inte tillåtit barnen att vidare ta emot
några gåvor. Hon hade satt sin ära i att hon och de skulle
försörja sig själva genom sina händers arbete.

131

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annasvard/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free