Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Paradiset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av deras olyckor. Nej, att leva i största enkelhet, frigjord
från behoven, höjd över varje småaktig önskan att
överglänsa sina likar, se där vad som var det rätta sättet att
vinna lycka i denna världen och salighet i den
tillkommande.
Men predikningar och förmaningar var inte tillräckliga
för att bibringa människorna dessa enkla sanningar. Här
fordrades ett exempel att peka på, ett exempel, som bättre
än de mest rörande ord skulle locka till efterföljd.
Då Karl-Artur hade kommit så långt i sina tankar, slöt
han ögonen. Han såg för sig sin hustru, och han
genombävades av ömhet och hänförelse.
När han hade flyttat från Korskyrka, hade han förklarat
för henne, att hon troligen måste vända om hem till
Medstubyn. Honom kunde hon inte följa, då han skulle äta och bo i
prästgården, dit han nu skickades. Den lilla penninglön, som
han erhöll och som inte uppgick till mer än 150 riksdaler,
skulle han sända henne, men han trodde, att hon där hemma
hos sina anhöriga lättare skulle kunna leva på denna summa
än här i Korskyrka. Han visste inte heller om det kunde gå
för sig, att hon bodde kvar i deras lilla stuga ensam och
oskyddad.
Men hustrun hade inte velat fara sin väg.
— Det blir fäll int värre för mej än för andra käringar,
då mannen deras är borta på arbete, sade hon. Nog ska
du ha en spis och en säng å komma te, när du får ledigt
en gång.
Det var redan vackert, att hon sålunda hade blivit kvar
för att vänta på honom trots ensamhet och fattigdom. Dock
hade detta inte varit mer, än vad kanske mången annan
skulle ha gjort, men det hade inte stannat därvid.
Kort efter att han hade lämnat Korskyrka, hade den
gamla jungfrun, som skötte Torpar-Matts barn, sagt upp
platsen, och de välgörande fruarna, som hade åtagit sig
vården om barnskaran, hade förgäves ansträngt sig för att
finna en efterträderska. De såg ingen annan utväg än att
ackordera bort barnen vart för sig. Naturligtvis ställde man
inte till med någon auktion, och överenskommelse träffades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
