Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan dessa, det är åtminstone ett sammanhang av den art,
som icke gör sig gällande för barnen. Att geografien icke är
ovärdig till ram, synes bäst därav, att den även som vetenskap
börjar bliva en allmänning, till vilken de andra vetenskaperna
konvergera.
Geografien kan visserligen ej gå så djupt ner i skolan
som åskådningsundervisningen har gjort — skillnaden bör dock
ej bli synnerligen stor — men i dess ställe kan hon utvecklas
uppåt nästan i oändlighet. Då på ett högre stadium
naturvetenskapen skiljer sig från henne för att fullfölja sin egen bana,
kan hon däremot med stor fördel med sig införliva vissa
element av kulturhistoria, statskunskap, konsthistoria,
national-ekonomi m. m. Alla dessa vetenskapsgrenar ha ju nu i
allmänna bildningen fått en sådan betydelse, att de ungdomar,
som lämna läroverken, ej borde vara alldeles okunniga däri,
men å andra sidan bleve det en alltför stor barlast att upptaga
dem som särskilda ämnen.
På det högsta stadiet skall man kunna upptaga sådana
frågor som den om de olika nationernas kamp om handels- och
industriherravälde, deras olika livskraft, det naturliga sättet
för uppkomsten av städer och handelsvägar, industriens
förhållande till pauperismen och dylikt. Vilket tillfälle att med
anledning av Förenta Staterna, en statsorganism så olika vår,
studera de olika statsförfattnings- och förvaltningsprinciperna!
Och slavfrågan — vilken anledning erbjuder ej den att bringa
till medvetande känslan av hela människosläktets enhet och
avskyvärdheten av rasaristokratien!
Det är klart att inom ett så rikt kunskapsmaterial kurserna
kunna kombineras på otaliga sätt; huvudsumman är den,
att man inser och medger, att liksom varje läroämne tager
lärjungens själsförmögenheter i anspråk på ett för detsamma
egendomligt sätt, så har ock varje del av detta läroämne sin
särskilda karaktär, sitt särskilda inflytande, som måste tagas
med i beräkningen. Och icke nog härmed, man måste söka
ställa det hela så, att icke två eller tre läroämnen samtidigt
bjuda lärjungen sitt abstraktaste, benigaste innehåll, eller å
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
