Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt dylika land, där människan ej hunnit eller aldrig skall kunna
omdana naturen.
Den politiska geografien bör ju icke heller på detta stadium
försummas, men den fysiska synes oss dock här vara den
viktigaste. Många läroböcker i geografi börja som bekant med
uppräknande av en mängd definitioner på fysiskt-geografiska
begrepp, såsom berg, högslätt, lågland, stäpp, flod, hav, delta
etc. I skarpaste motsättning härtill välja vi för vart och ett
av dessa begrepp ett visst land, som beskrives så, att det blir
liksom en typ för detta begrepp. Så i Ryssland typisk
beskrivning på stäpp, i Holland typisk beskrivning på delta och
på floders förhållande nära mynningen, i England typisk
beskrivning på ett land med öklimat, liksom i Ryssland på ett
dylikt med kontinentalt klimat, i Spanien skildring av en
högslätt, i Norge och Schweiz av högfjäll, i Italien eller Island
framställas vulkaner och deras verksamhet, i England kolet,
dess ursprung och betydelse, i Amerika och Afrika den
tropiska naturen med dess mest betecknande egendomligheter, i
Grönland och Island den arktiska naturen etc.
Vi kalla dessa beskrivningar typiska, ty de böra vara så
gjorda, att beskrivningen i det stora hela passar in på andra länder,
där samma art av företeelser förekomma, så att man sedan blott
har att med påpekande av olikheterna hänvisa till den förut
givna typen. Så böra lärjungarna från det som de veta om Rhens
delta kunna sluta sig till det viktigaste om Pos delta; om de
känna de ryska stäpperna, hava de därmed även grunddragen
av de asiatiska och amerikanska stäpperna klara för sig.
Naturens grundformer äro icke så många, och detta gör, att
utförligheten blir mindre farlig, än man tror.1
1 Geografiska kurser av Uffe och Gustafva Hjelmerus utgå vos 1893. I sitt
förord framhåller Uffe, att utg. i kurserna velat ge en antydan om av vad de
under strävandet efter utvecklande och allmänt bildande geografiundervisning
funnit vara den rätta metoden och det mest användbara stoffet.
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
