Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu framställer sig emellertid en ny fråga: behöva alla
sådana illustrerade skildringar nödvändigt vara i bokstavlig
mening sanna? Detta är en kinkig fråga i dessa den historiska
kritikens tider, och undervisningen står här inför en mycket
stor stötesten. Det är icke länge sedan vi lärare fått klart för
oss, att om en historisk skildring skall kunna tilltala barn och
förstås av dem, måste den vara gjord med stor utförlighet och
åskådlighet samt vara rik på konstnärligt målande detaljer.
Vi hava lärt oss att anse som dyrbara skatter de skildringar
av sådan art, som finnas inströdda här och var i de gamla
källskrifterna — och så kommer nu vetenskapen och säger oss,
att källskrifternas beskrivningar äro opålitliga. De uppgifter,
som de meddela, äro i bästa fall obevisade, i värsta fall
stridande med den historiska forskningens resultat, och alltid är
den portion sanning, de kunna innehålla, uppblandad med
mycken dikt. Denna svårighet är särdeles allvarsam, ty är det så,
att vi måste stryka bort ur undervisningen alla dessa de
gamla författarnas skildringar, ja då få vi också med
detsamma stryka hela historien från barndomsskolans läroplan.
Jag vill anföra ett exempel, som bör vara lika mycket känt
i Sverige, Norge och Danmark, nämligen Snorre Sturlasson.
Han har ju givit oss en mängd skildringar från den intressanta
övergångstiden mellan hedendom och kristendom, sådan den
gestaltade sig i Norden. Hans konungasagor äro, som vi alla
veta, i litterärt avseende ett mästerverk, men icke nog härmed,
i pedagogiskt avseende äga de för oss nordbor ett värde, som
enligt min åsikt endast kan jämföras med bibelns. Men också
Snorre Sturlasson har på senare tider blivit utsatt för skarp
kritik. Många vetenskapsmän anse, att hans mest målande
skildringar, t. ex. beskrivningen på Olof Skötkonungs och Olof
Haraldssons fiendskap, Uppsala ting och Torgny Lagman, att
allt detta är endast dikt eller åtminstone misstänkt för att
vara det. Ett stort bekymmer för historielärarna! Vi svenska
lärare hava nämligen brukat lägga särskilt stor vikt vid
berättelserna om Torgny Lagmans uppträdande på Uppsala ting,
ty denna skildring har ansetts vara typisk för den fria svenska
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
