- Project Runeberg -  Uppsatser, essayer, minnesteckningar, tal /
148

(1933) [MARC] Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gud overalt :

fandt ham i Digterens Sang,
fandt ham i Vismandens Ord,
fandt ham i Myther fra Nord,
fandt ham i Tidernes Gang;
synligst og vissest den dog
fandt ham i Bøgernes Bog.

I sammanhang med det allmänna andliga uppvaknandet
kände den unge Grundtvig sin barndoms kärlek till den nordiska
forntiden åter flamma upp, och man kan med skäl undra, om
han icke till en början fann Gud mer i "Myther fra Nord"
än i "Bøgernes Bog". Visserligen var han säkert redan nu
mer kristen än sina samtida, och han talar skarpa och
vemodiga ord om kristendomens förfall, men hans själ dvaldes dock
helst hos asar och vaner. Det som så mäktigt drog honom
till dem, var icke blott nordbons medfödda dyrkan av
kämpa-kraften och fallenhet för storhetsdrömmar. Visserligen var
Grundtvig en mycket stridbar man, och i alla de fejder han
utkämpade under sitt händelserika liv, uppträdde han på ett
mycket djärvt och utmanande sätt, men känslan och innerligheten
äro dock ännu mer utmärkande för honom än kraften. Han
stred så hänsynslöst för sina livsideal, därför att han älskade
dem så glödande. Det som drog honom till Nordens forntid, var
först och främst det djupa andliga liv, som han där fann. Det
var rikedomen på poetiska aningar och hemlighetsfull
levnadsvisdom, som tjusade den unge skalden, vilken också var
romantiker och mystiker, fast på sitt eget, allvarliga, nordiska sätt.
Han såg, att upplysningstidens lärde misstagit sig, då de trott
mytologien vara ett nyckfullt och betydelselöst fantasispel, han
såg i den ett det skönaste bildspråk för alla de djupaste
känslor, som röra sig i människobarn, den var för honom "den
herligste Form, hvorunder noget Menneske har fremstillet det
Evige och dets Modifikation i Tiden".

Nu vill han ägna hela sitt liv till att söka återuppväcka
forntiden, han vill för sin samtid framställa de härliga asarna livs
levande, ja till och med så levande, att

148

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annaupps/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free