Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samhälle — samvetskultur — dekalogen.
Några synpunkter.
Ur Festskrift till Generaldirektör B. J:son Bergquist på 6o-årsdagen
den 5 okt. 1920.
I den mer än 2000-åriga krigs- och reseboken De tiotusendes
återtåg återger Xenofon ett samtal mellan den grekiske
krigsöversten Klearkos och den intrigante, svekfulle persern
Tissa-fernes. Denne hade lovat att med sina trupper ledsaga grekerna
tillbaka till deras land, och båda parterna hade med dyra eder
svurit varandra vänskap och förbund. Emellertid uppstå
ömsesidiga misstankar och slitningar, vilka Klearkos söker
undanröja genom ett personligt sammanträffande med Tissafernes.
Han försäkrar, att det är omöjligt, att grekerna kunde hava
svek i sinnet mot Tissafernes, framför allt därför, att de ju i
så fall skulle bryta sina eder. Och han fortfar: "Den som vet
med sig, att han brutit eder, svurna inför gudarna, han kan
aldrig, vad jag tror, leva lyckligt. Ty han må fly med den
största hastighet, som tänkas kan, han må undansticka sig i
det svartaste mörker, han må söka skydd i det säkraste fäste,
gudarnas vrede kan han dock icke undkomma, ty deras makt
sträcker sig över allt och alla."
Dessa ord, som vittna om samvetskultur, grundad på djup
religiös känsla, synas ganska förvånande för att komma från
en soldat som Klearkos, vilken deltagit i det råa peloponnesiska
kriget och sedan som en sorts condottiere tagit tjänst hos den
persiske prinsen Cyrus. Han sätter gränser i sitt handlande,
det finnes gärningar, från vilka han vänder sig bort med avsky
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
