Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fosterländska plikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det är inte äreminnen man skriver. Hos oss äro biografierna
—- om man skriver några alis •— alltför fack- och
kotterimässiga, de tränga icke ned till den stora massan. Och ändå —
hur skulle det icke öka känslan av nationell solidaritet och
egga företagsamheten, om livsskildringar i tilltalande form av
fosterlandsvänner och banbrytare — och av sådana som
tämligen nyss ha levat eller ännu leva — vore tillgängliga i vart
och ett av dè nu så snabbt uppväxande biblioteken. Varför
ha vi inte folkböcker om sådana män, som t. ex. Norrlands
välgörare bröderna Laestadius och biskop Landgren, om
Viktor Rydberg, Nordenskjöld, Arthur Hazelius, för att nu
endast nämna några namn. Men det är ett villkor, som absolut
måste uppfyllas, om en biografi skall vara tilltalande för den
stora mängden; den måste innehålla anekdoter och mera
ingående personliga drag, som belysa föremålet. För detta hyser
man hos oss en viss skygghet, antingen nu detta beror på en
missförstådd diskretion eller på rädsla för det besvär, som
åtföljer anskaffande av dylikt material.
Och vi lärare — ha icke vi ett ord att säga oss själva i
denna allvarliga nationella kris? Pedagogik och politik höra
icke ihop — det är sant — men uppfostraren kan icke vara
oberörd av folkets öden och folkets känslor. Folkstämningar
tränga oemotståndligt in också i skolan. Vi måste fråga oss
själva: har det inte legat något schablonmässigt över vår
fosterlandskärlek och vårt sätt att inplanta den hos ungdomen?
Det är inte nog med att man på festdagar svänger med fanor,
sjunger "Du gamla, du fria" och yttrar några rörda ord om
"fädernas ära". Ha vi i vår dagliga undervisning strävat att
framställa det framfarna Sverige som ett försakande och
arbetande Sverige, vilket oemotståndligt förpliktar den nu levande
generationen till ihärdigt arbete? — det betyder mer. Vi äro
ett litet folk i ett stort land och till på köpet ett så avlångt
land, där det med svårighet bildar sig kulturcentra. Skåningen
lever ett helt annat liv än norrbottningen, smålänningen tycker
sig inte ha mycket gemensamt med gotlänningen. Därför
behövs ett så mycket mer energiskt och målmedvetet arbete för
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
