Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lism, som på allvar fordrar fullkomlighet av sig själv och andra.
Ibland är det missmodet hos ett litet folk, som vant sig att
resignerat taga för givet, att det i allt skall stå efter de stora
nationerna. Detta missmod är så mycket onödigare och
olämpligare, som vi väl veta, att det finns andra små folk, som icke
ett ögonblick tvivla på sig själva och sin egen duglighet till
vilka stordåd som helst.
Mer än förr få vi nu känna, att vi äro ett litet folk.
Men så mycket viktigare är det, att vi göra det hemlikt
för varandra här i vårt fädernesland- Alltför mycket ha vi
vant oss att låna eld och värme hos grannarna. Väl kunna vi
fortfarande lära av dem, när tillfälle därtill gives, men
värmehärdar måste vi skaffa oss inom landet, framför allt den
värmekälla, som heter tro på folkets framtid, tro på egen och
landsmäns livsgärning. Mot misstron och klandersjukan måste vi
föra ett beslutsamt krig; det är lika nödvändigt för vår andliga
kultur, som det är nödvändigt för vårt åkerbruk, att de
frostbärande myrarna dikas ut.
I alla tider har svensken känt och plågats av sin tröghet
och sökt stimulerande medel för att komma ifrån den. För att
nu icke tala om de grövre stimuleringsmedlen, så vad är den
svenska ökända svagheten för utlänningar annat än ett begär
att stimulera sig? Det finns nämligen ingenting mer
uppryckande än umgänge med människor, som äro grundligt olika oss
själva. Därför händer det så ofta, att vi i sällskap med
utlänningar tina upp, lägga bort vår stelhet och glömma att
klandra och anmärka. Men skulle vi nu icke kunna finna på
något medel att tina upp, också när vi endast äro tillsammans
med varandra? Den stimulerande beröringen med det olika
skulle vi kunna skaffa oss också här hemma, om vi sörjde för
stoffväxling och friska vindar från det ena samhällslagret och
partiet till det andra. Sverige är tyvärr gärdesgårdarnas land.
Vi leva för mycket skråvis: artister för sig, militärer för sig
etc. — för att nu icke tala om, att i sällskapslivet ofta män
och kvinnor delas i skilda läger. Detta gör enformigheten
kvävande och dödar produktiviteten.
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
