Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjänsterna sinsemellan mycket olikartade och ställa olika slags
krav på sina innehavare. De för kvinnan minst lämpade
tjänsterna torde vara sådana, som äro i fysiskt avseende särdeles
ansträngande, sådana som kräva ett stort mått av den slags
breda människokännedom, som kvinnans levnadsvillkor
utestänga henne ifrån, vidare sådana som måste uppbäras med
stark yttre auktoritet. Av dessa inskränkningar vill
kommittén icke veta av någon annan än den första och även denna
i obetydlig mån. Det är endast sådana tjänster, som ha med
armé, polis, fångvård, diplomati och konsulatväsen att skaffa,
som böra undandragas kvinnan; annars passa alla för henne
och hon för alla. Hon skall kunna utnämnas till rektor vid
gossläroverk1, domare, justitieråd, justitiekansler, statsråd.
Kommittén såge gärna, att hon finge bekläda prästerliga
befattningar, och grämer sig över att det för närvarande på
grund av formella skäl ej är möjligt att giva henne tillträde
till justitieombudsmannens och militieombudsmannens viktiga
ämbeten.
På ett ställe i betänkandet heter det, att "den auktoritet,
som en person i sin verksamhet åtnjuter, har sin grund i
inre förutsättningar, som ej äro beroende av könet". Om
erfarenheten bekräftar denna sats, är mycket tvivelaktigt.
1 Detta krav och sättet att motivera det är synnerligen illustrativt för
kommitténs likgiltighet för konkreta förhållanden. Det motiveras med att år
1918 kvinna erhöll rättighet att utnämnas bl. a. till lektor vid allmänt högre
läroverk och till rektor vid statssamskola. Emellertid har tills dato ingen
kvinna erhållit något av dessa ämbeten. Kommittén drar ock oförskräckt
den slutsatsen, att eftersom kvinna har rätt till att vara lektor i gosskola och
rektor vid samskola, bör hon — ehuru förmågan är oprövad — också ha rätt
att vara rektor vid ett uteslutande manligt läroverk. Kraven i "rent disciplinärt
avseende", menar kommittén oskyldigt, lära knappast vara större för ett
sådant rektorat än för de andra två befattningarna. Åjo, de äro större, men det
är fråga om inte redan nyssnämnda krav, på rektor i samskola och
läroverkslektor, äro tyngande nog för kvinnor. Det kan väl inte ha undgått kommittén,
att vid alla privata högre samskolor —■ också de som grundats av kvinnor
— ledningen uppbäres antingen av en manlig och en kvinnlig lärarkraft, eller
också endast en föreståndare finnes och då alltid manlig. Är icke detta ett
tydligt bevis för att det dock icke är så lätt för en kvinna att leda gossars
uppfostran? Ären 1913—1915 fördes en häftig offentlig diskussion angående
kvinnors tillträde till lektorat vid allmänna läroverken, och den som minnes
läroverkslärarnas uttalanden då, kan knappt tänka sig en kvinna oförvägen
nog att uppträda som rektor i deras läroverk.
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
