Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och levande undervisning. Han avskydde den ton av torrt
snusförnuft, som hittills gärna hade velat insmyga sig både
i läroplaner och litteraturalster, avsedda för folkskolans barn,
och han ogillade det schematiska inpluggandet av nakna fakta,
varvid barnens fantasi- och känsloliv sattes på den
bedrövligaste svältkost.
En annan av hans bärande tankar lydde ungefär så här:
"Vi svenskar skryta över vårt folks läskunnighet, men vad är
det egentligen för glädje med den, när folket i allmänhet inte
läser något annat än tidningar och ett och annat mycket
underhaltigt tryckalster? Många bli förråade och alis inte
förbättrade på grund av sin läskunnighet. Vi måste lära folket
läsa god litteratur, och därvid måste början göras med barnen."
Dalin var också en varm fosterlandsvän, och han hade med
smärta funnit, att till det som vissnade bort under det gängse
torrt rationalistiska lärosättet, hörde inte minst barnens känslor
för Sverige och det svenska. Endast med poesiens hjälp kunde
denna känsla väckas och underhållas, det var hans innersta
övertygelse. Och så föddes i hans själ tanken, att detta värv
icke kunde utföras av någon annan än av Sveriges främsta
författare, och han tog det, som man då tyckte, ganska djärva
steget att övertala Selma Lagerlöf och sedermera Verner v.
Heidenstam att skriva läseböcker för folkskolan. Skulle
verkligen dessa två förnäma skalder stiga ner från sina
olympiska höjder och författa skolböcker? Hur strålade inte Dalin
av glädje, när han kunde tala om, att han verkligen fått deras
löfte, och hur fröjdade han sig inte som ett barn över varje
nytillkommet kapitel av dessa efterlängtade och beundrade
böcker! Det är ju väl bekant, med vilken glädje
skalde-läsa-böckerna mottogos i alla slag av skolor, och hur serien på
det lyckligaste sätt fullständigades genom Sven Hedins "Från
pol till pol" och Anna Maria Roos’ "I Önnemo". Att Dalins
tanke på detta sätt förverkligades, berodde naturligtvis först
och främst på författarnas vackra fosterländska intresse för
uppgiften, hur mycket den än föll utom ramen för deras
föregående alstring, men därnäst på hans egen outtröttliga en-
25. — Anna Sandström.
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>