Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Matthew gör en upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matthew gör en upptäckt.
blivit mörkt, och så dags går jag i alla fall inte gärna genom
spökskogen... _
Anne öppnade asken och tittade i den. Överst låg ett
kort med påskriften: »Till Anne-flickan. Glad jul!» och sedan
såg man ett par de nättaste små getskinnsskor med svarta
sidenrosetter och blänkande spännen.
- O! . . . sade Anne. - Diana, detta är för mycket. Det
måste vara en dröm . . .
— Jag kallar det försynens skickelse, sade Diana. — Nu
slipper du låna Rubys skor, och det var en ren välgärning,
för de äro två nummer för stora för dig, och det skulle vara
rysligt att höra en älva komma klafsande med för stora sko-
don. Josie Pye skulle fröjda sig...
Alla skolbarn i Avonlea befunno sig i dag i feberaktig
spänning, ty festsalen skulle klädas och den sista stora gene-
ralrepetitionen hållas.
Så gick det hela av stapeln på kvällen och blev en av-
gjord framgång. Den lilla salen var proppfull med folk, och
alla de uppträdande skötte sig förträffligt. Men den strålande
stjärnan bland alla större och mindre ljus var Anne Shirley,
och det vågade inte ens den gröna avunden i Josie Pyes ske-
pelse förneka.
— O, har det inte varit en förtjusande afton, suckade
Anne, när allting var förbi och hon och Diana vandrade hem
tillsamman under en mörk, sljärnströdd himmel.
— Jo, allting tycks ha gått bra, sade den praktiska Diana.
— Vi ha säkert fått ihop så mycket som tio dollars. Tänk
att pastorn ämnar sända in en notis om det till tidningarna i
Charlottetown.
— O, Diana, ska vi verkligen se våra namn i tryck!
Det riktigt ilar i mig, när jag tänker på’t . . . Ditt solonummer
gjorde du utmärkt, Diana. Jag kände mig ännu stoltare än
du, när de klappade och hade dig att sjunga om det igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
