Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Här gjorde Nordberg ett långt uppehåll.
Malm hoppades redan, att han skulle sluta med
sin berättelse. Han tvang sig att lyssna till
bantågets taktmässiga dån och rassel för att
fördrifyva alla de plågsamma minnen och tan-
kar, som nu med en styrka som var fruktans-
värd, trängde sig på honom. Men nej. Nord-
berg slutade icke.
Vår förlofningstid blef hvarken lång eller
lycklig. Alices uppförande var obegripligt: än
apatisk, som om saken icke rört henne, än full
af en hängifvenhet, som, vid gud, stundom
tycktes inlärd. Jag hade just då tusen järn
i elden, var dödligt förälskad, hann icke taga
del i fråga om utstyre, prestbevis etc. Mo-
stern bestyrde om hela bröllopet. Då Alice
ännu var inskrifven i Stockholm, skedde lys-
ningen där.
— — En fråga, sade Malm med ansträng-
ning, hvad hade din svärfar varit?
Han —, ja sanningen att säga tycks han
Just icke ha varit något, men modern, som för-
öfrigt var Alices stjufmor, lär ha varit före-
ståndarinna för någon välgörenhetsinrättning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
