Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sinnessjukdomarnas palliativa behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
OM ANSTALTSVÅRD AF SINNESSJUKA
i allmänhet att hänvisa till den, vid hvilken jag har min
värksamhet såsom biträdande läkare, nämligen Kristinehamns
hospital. Öfverläkaren vid detta hospital, doktor Axel
Envall, är den som först i Sverge till dess fulla
konsekvens genomfört den s. k. fria sänglägebehandlingen. Han
har äfven i andra afseenden värkat mycket gagneligt
inom sinnessjukvården.
Före intagningen på ett hospital befatta sig dess
ämbetsmän i denna deras egenskap icke med den sjuke
- därtill äga de ingen befogenhet. De lämna dock
naturligtvis allmänheten råd och upplysningar och sända på
begäran blanketter till erforderliga intagningshandlingar *).
På grund af det otillräckliga antalet platser på Sverges
hospital erhålles som bekant vid ansökningen i allmänhet
endast exspektansplats i ordning efter tiden för
handlingarnas inlämnande, och år kunna förflyta, innan turen till
sist kommer. När den emellertid kommer, erhåller
vederbörande därom underrättelse, och det åligger denne att
draga försorg om att den sjuke sändes till hospitalet.
Det är mycket vanligt att man af rädsla för möjlig
ovillighet från patientens sida lockar denne med sig genom
en osanning man gör resan till en lustresa eller dess
mål till blott och bart rådfrågning af läkaren eller dylikt.
Detta är absolut fördömligt. Man skapar därigenom en
misstro mot anstalten och dess personal, måhända omöjlig
att skingra. Hospitalet blir från första början för den
sjuke en plats, där han utan fog vistas, och i de personer,
som där bestämma öfver honom, ser han orättmätiga
inkräktare på hans personliga frihet. Det lönar sig alltid
bäst äfven mot en sinnessjuk att vara öppen och ärlig.
Är man förrästen icke skyldig honom att vara det? En
alldeles oriktig uppfattning är, att man har rättighet att
gent emot den sinnessjuke kasta öfverbord alla de hänsyn,
som man iakttager mot en normal människa. Vägrar den
sjuke att medfölja till hospitalet, må man hellre än att
narra honom använda lindrigast möjliga tvång.
-
Då den sjuke anländer till hospitalet, söker man
mottaga honom på ett vänligt och uppmuntrande sätt, på det
att första intrycket icke må bli nedslående. Man ger
honom omedelbart ett renlighetsbad, och därefter får han
*) Se bihanget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
