Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emilie Högqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jernn och lugn, vid mulen och tung luft,
blef äfven han mulen och tung, stundom
ända till förtviflan. I ett sådant
ögonblick yttrade han en gång till mig, på
min fråga »hur man mådde» (det var
under mitt intendentskap): »Förfärligt, jaga
mig en kula genom hufvudet, ochtitulus
gör mig den största tjenst, som tit.
någonsin kan göra mig.» Det var en ful
och otreflig dag. Dagarne förut, som
voro utmärkt vackra, hade han varit vid
ett förträffligt lynne, berättat glada
historier m. m. Denna ojemnhet fortfor
hela vintern 1845. Vi hade den sista
eller näst sista generalrepetitionen på
»Romeo och Julia». Jag hade infört hvad
hittills icke brukats och sedan också
af-skaffats, att på de sista
generalrepetitionerna spela stycket såsom vid
representationen. Salongen var temligen talrikt
besatt med konstvänner, som jag gerna
lemnade tillträde. Alla hänrycktes af
det utomordentliga sätt, hvarpå Hyckert
sade skildringen af Queen Mab, den han
hemma hos mig förut genomgått,
hvar-vid, såsom ofta vid hans roller, våra
idéer utbyttes och hans visst icke voro
de sämsta. Jag skyndade från teatern,
glad och högstämd i anledning af den
säkra triumf Mercutio skulle bereda både
sig och mig. Följande morgon inträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
