Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dessa arter af mensklig verksamhet någonsin hlifvit
fram-bragt. Akropolis, Athens borg, innefattar inom sitt trånga
område nästan allt, hvad vi här hafva att omtala,
nem-ligen Parthenon, Propylæerna och Erechteion. Parthenon,
som var Pallas’, den jungfruliga skyddsgudinnans
festtempel, hade i sin gamla gestalt blifvit förstördt af Perserna
och nybyggdes under Perikles tid af Iktinos och
Kalli-krates. Här visar sig den Attiska Dorismen i sin
ädlaste form ännu mäktigare än i Theseustemplet, framställd
i samma material och derföre nu öfverdragen med samma
varma guldton. Här har den Joniska bildningen
genomträngt och adlat den Doriska kraften, och man märker
till och med spår af yttre Joniska elementer, såsom i
användandet af den fina perlbandslisten, hvilken ej tillhör
den Doriska stilen. Templet, som genom 2 pelarrader
delades i 3 skepp, stod ännu nästan oskadt i 17:de
århundradet. Det var beklagligtvis en Svensk, som på visst
sätt var orsaken till dess förstöring. Venetianarne under
Königsmark kastade nemligen in genom taket en homh,
hvilken i tvenne hälfter sprängde den herrliga, under
2000 år från undergång bevarade byggnaden. —
Propylæerna kallades den praktfulla port, som från staden förde
till Akropolis. Den byggdes af Mnesikles, hade främst
en väldig marmortrappa och derpå 5 vida portöppningar,
af hvilka den mellersta hade en spännvidd af 22 fot,
något som måste anses ofantligt, då man besinnar, att den
bildades af en enda stenbjelke. Derinnanför öppnade sig
flere salar och portiker, men det egendomliga i
anläggningen var den deri använda förbindelsen mellan de begge
stilarne, då den utåt staden vända, allvarliga sidan var
Dorisk, den inre, åt templen vättande, var Jonisk. —
Erechteion var det tempel, i hvilket Athenes egentliga
guds-tjenst firades. Det är uppfördt i Attisk-Jonisk stil i den
rikaste och skönaste utveckling, och berömd är
isynnerhet en öppen pelarsal åt söder, hvars lätta, rikt
dekorerade tak uppbäres af karyatider, i form af kraftfulla, ädelt
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
