Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liar gäller det en förfärlig yttre handling utan inre sedlig
halt, hvilket dock ej hindrar, att man måste skänka den
mästerliga kompositionen och det dramatiska lifvet i
gruppen sin högsta beundran.
Den andra skolan från denna tid var den i
Perga-mos, som med realistisk kraft och tillika med starkt
pa-thos framställde scener ur de Pergameniske konungarne
Attalos’ och Eumenes’ strider mot de Galliska stammar,
hvilka kring midten af 3:dje årh. f. Chr. hröto in i
Grekland. Hit hör först den allbekanta döende Galliern på
Capitolium i Rom. Det är en beundransvärd bild för den
skakande sanning, hvarmed konstnären framställt dödens
bittra nödvändighet, samt för den mästerliga säkerhet,
med hvilken racetypen hos barbaren är återgifven i
motsats mot Grekens ädelt byggda och harmoniskt
utvecklade kropp. Till samma krets hör äfvern den i Villa
Lu-dovisi i Rom befintliga grupp, som föreställer en Gallisk
krigare, hvilken för att undgå slafveri dödar sig sjelf,
sedan han nyss dödat sin hustru. Hon nedsjunker liflös
till hans fotter, medan han raskt stöter sitt korta svärd i
sitt eget bröst. Det är en scen, full af passionerad
rörelse och ännu mäktigare pathos än i den Capitolinska
bilden. Dessutom är den utmärkt för samma
natursanning, samma skarpa karakteristik, samma mästerliga
utförande. I dessa realistiska framställningar af bestämda
individualiteter har den Grekiska skulpturen gått öfver
sina egna, anborna råmärken, och vi stå nu vid den
sjelf-ständiga Grekiska konstens slutpunkt. Hon flyttades nu
som en främmande planta öfver till Rom; men så stor
var den Grekiske andens inneboende lifskraft, att äfven
i det främmande landet verk uppstodo, som ännu buro
Hellenismens adelsmärke på pannan. Vi skola nästa gång
få tillfälle att se, huru sjelfva den stränge Romaranden
böjde sig för den Grekiska skönhetsspiran, och huru det
blef en sanning, att ”det kufvade Grekland i sin ordning
intog det segrande Rom”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
