Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gör honom osäker och sväfvande, hvarjemte Psyche i
behandlingen fått ett starkt utpregladt sinligt element,
påminnande om Sergells kopia af Venus Kallipygos, som
vi ega i vårt museum. Det kan nu tyckas i hög grad
osjelfständigt, om Sergell sålunda hemtade sin inspiration
från vissa gifna verk, men man må besinna, att detta
inom skulpturen haft och har en annan betydelse än inom
andra konster. Grekerna efterbildade oupphörligt den en
gång fastställda typen, och m sak blir dock alltid den
efterbildandes egendom, nemligen det sätt, hvarpå han
återger lifvet och formen. Sålunda hafva, strängt taget,
hvarken Canova eller Thorwaldsen varit originella, ty
de ha icke skapat någon ny stil, utan de ha väckt den
antika stilen till lif. Men i en tid så oplastisk som vår
är redan detta, en förtjenst, jemnbördig med det skapande
snillets. Dessutom -— när det gällde att ur förfallets natt
leta sig fram till ett sannare och bättre, så gjorde
Sergell på samma sätt, som när man går uppför en mörk
trappa: han höll sig till ledstången. Det är hans stora,
odödliga förtjenst, att han var en bland de förste, som
insett, att det var antiken, som skulle leda
mensklighe-ten fram till ljus och lif.
Oss återstår att i korthet undersöka, hvilken
betydelse vid denna antikens senaste pånyttfödelse
tillkommer de båda stormakterna, Canova och Thorwaldsen.
Såsom vi redan anmärkt, anses Canova som den,
hvilken öppnat en ny bana för bildhuggarekonsten. Hans
förtjenst ligger deri, att lian liksom Sergell hänvisat på
och studerat antiken, gifvit ädelt lif och skön form åt sina
gestalter och derigenom förjagat den förslappade
barockens maniererade och liflösa allegorier. Dock kunde han
icke göra sig fullt fri från de bojor, han bemödade sig
att afskaka, han kunde ännu icke komma fram till den
rena och naiva uppfattning, som den sanna konsten
fordrar, och isynnerhet i reliefstilen är han fullt ut lika
pittoresk d. v. s. orimlig som den förgångna tiden. Vi se så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
