Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under åren 1862 och 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
redas. Denna stens upprättande hoppas Föreningen uti
nä&ta berättelse få tillfälle omnämna.
N. 5, runstenen i Stora Mellösa kyrkomur
(Liljegren n. 1031) låg förut så långt nere i muren att
endast halfva runraden kunde utan föregående gräfning
läsas. På Föreningens begäran har den nu upplyftats och fått
ett tjenligare läge. Den nu lemnade afteckningen är
emellertid tagen före stenens flyttning, hvadan man kan hoppas
att något mera af inskriften vid en ny afteckning skall
kunna urskiljas. Den af Liljegren under n. 1032
omnämnda stenen i vestra kyrkobalken har troligtvis vid
kyrkans ombyggnad försvunnit.
N. 6, Ås b yst en en (Liljegren n. 1033) synes hafva
varit en gammal offerhäll, ett antagande, hvartill ej mindre
stenens form och läge samt den derå befintliga skålformiga
fördjupningen med derifrån utgående rännlika tumsdjupa
skuror, än flera andra omständigheter gifva anledning. Han
ligger på sandåsen till höger om vägen, som från
landsvägen vid Egeby löper genom Åsby till gårdarne Vrak
(Munkvrak, Biskopsvrak och Bondvrak), och har ett sådant
läge att dess uppåt vända sida något sluttar emot norr,
hvadan — om den varit en offerhäll — de offrande
sannolikt stått på denna sida med ansigtena emot söder,
och dervid haft framför sig icke blott solen utan ock en
af de vidsträcktaste utsigter öfver Hjelmaren och
(kvismaredalen, som denna trakt har att erbjuda. Helt nära och
på endast 80 à 90 fots afstånd från stenen finnes äfven
en källa med godt och klart vatten, hvilken ända in i
senare tider varit offerkälla; och om sjelfva runhällen
berättade ställets egare, en 80-årig man, att, efter hvad han
hört äldre folk säga då han först flyttade till Åsby, de
gamle skulle i forntiden vid sina gillen samlats kring stenen
under sång och glam, samt användt den runda
fördjupningen att deruti ställa dryckeskannan. Emot antagandet
att Åsbystenen varit en gammal blothäll synes väl sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
