Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under åren 1862 och 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
inskriften strida; men ehuruväl man icke vågar förneka
möjligheten att resa äfven ett sådant block som detta,
så gifta dock hvarken stenens form eller markens utseende
deromkring minsta anledning att förmoda det stenen
någonsin varit upprättstående. De mindre klara runrnynderna
M^RlHi torde kanske medgifva annan tolkning till rista eller
rita, i fall man ej vill tänka sig runristningen först
verkställd, men den första afsigten att uppresa stenen
sedermera öfvergifven. Några särskilda åtgärder för denna
märkeliga runohälls bevarande hafva ej ansetts af nöden,
men det torde förtjena omnämnas att ställets egare lofvat
med tjenliga träd plantera den nu kala backen.
N. 7, runstenen vid Hummelsta by är
densamma, som af Liljegren omnämnes under n. 1034 såsom
befintlig på Odinsbacken uti Askers socken. Fordom har
den ock stått på andra sidan om Telgebron uti Talby äng,
der den omkullfallen och förgäten för omkring 40 år sedan
återfanns af nämndemannen Pehr Andersson i
Hummelsta, som då flyttade honom derifrån och ställde
honom vid inkörsporten till sin gård i nämnda by, der han
ännu qvarstår och utgör byamännens stolthet, sedan de
erhållit afskrift och förklaring af stenens ingalunda
svårlästa inskrift, hvilken de gerna förklara för en och hvar,
som der far förbi och efterfrågar stenen.
N. 8, runstenen vid Vesta (Liljegren n. 1036).
Redan för 6 år sedan erhöll Föreningen från den nära
90-årige, i Vermland bosatte Ekonomie Direktören
Lindberger en år 1783 af honom tagen dock högst
ofullständig afteckning af denna sten. Uti antiqvariska
uppgifter angifves han än såsom stående på Vesta än på
Hjortsberga eller Kila egor, i följd hvaraf man ansett
Kumla socken ega trenne runstenar i stället för denna
enda. Antikvariernas stridiga uppgifter äro dock lätt
förklarliga, då stenen står nära egomötet emellan dessa tre
bylag, men dock på komministersboställets i Vesta mark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
