Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1
RUNVERSER. 25
rœisfek9 rünar. Nedtill på stenen: es kunni val10 knarri10
styra.
(3) senare blott i ordet ont, hvilket, jernfördt med de förra inskrifternas
beteckningssätt bör tolkas såsom çnd. Sålunda synas de uppländska
Ingvar-stenarne mig tillhöra den typologiska period, som använde
oss-runan i betydelsen o och då Ingvar sannolikt föll år 1041, enligt
Hildebrand p. anf. st. s. 9, faller sålunda senare hälften af 1000-talet
till denna period, åtminstone hvad Upland beträffar. Till samma
slutsats kan man komma på annan väg. En runsten vid Kålstad,
Häggeby socken, Habo härad. Upland, L. 50, är efter G. Stephens*
tolkning rest öfver en man ’som vester satt i tingalidet’, hvilken
uppgift hänvisar till ungefär samma tid som Ingvar-stenarne, enär
tingalidet, de angliska och danska konungarnes i England lifvakt,
uppsattes af konung Ethelred 1010 och upplöstes af Edvard bekännaren
år 1050, men nämnes äfven derefter kort före slaget vid Stanfordbro
1066. I denna inskrift förekommer namnet hioruar} r, alltså ett ex.
på oss-runans användning i bet. o. På den genom innehållet med
denna insknift samhöriga inskriften L. 49, äfvenledes vid Kålstad,
förekomma flera ex. på denna användning af oss-runan: hioruar|)r,
brof)ur. Genom uppgiften: uisti auk ufaih J>eiR hieku visar sig denna
inskrift jemte den föregående bilda en grupp med de öfriga inskrifter,
som äro ristade af uiseti, nämligen L. 379, 460, 475, 476, 507, och
dessa gifva än flera ex. på användning af oss-runan i betydelsen o,
nämligen: L. 379 biörn, kot> ’Gud’, kos ’Guds’ mo{)iR, L. 460
bro|)ur, L. 475 f)urmontr, L. 476 alko^ir, L. 507 iohan, mof)ur, ko|>
’Gud’. Att alla dessa stenar verkligen ristats af samme ristare Uiseti,
göres troligt at’ att de använda den förkortade s-typen ’, ett streck i
öfre kanten af raden. Dock förekommer ej denna typ på de båda
Kålstad-stenarne. Att Kålstad-stenen har namnformen uisti betyder
intet, ty samma namnform finnes L. 379, hvilken eger den nämda
egendomliga s-typen, som dessutom äfven anträffas L. 452, 465, 591
och måhända äro äfven dessa att tillskrifva Uiseti. Om
tidsbestämningen för Kålstad-stenen, L. 50, är riktig och om Uiseti-ristningarne
med rätta sammanföras med denna, afgifver denna grupp af inskrifter
mångfaldiga vittnesbörd om att oss-runan i senare hälften af
1000-talet uti Upland användes med ljudvärdet o och bekräfta de
uppländska Ingvar-stenarnes utsago om denna fråga. Ingvar-stenarne i
Södermanland (L. 817, 860, 913, 927, 969, 973, 980, samt 957, 959, jfr. nedan,
D. 8:vo 46, 82) lära oss deremot, att samtidigt i grannlandskapet
oss-runan användes i betydelsen nasaleradt a, ehuru visserligen vittnes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
