Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 KUNYEKSER. 85
Öfversättning: Ragnvaldr lät rista runor efter Fastvi
sin moder, Onims dotter, dog i Ed. Gud hjälpe hennes
ande. — Runor rista lät Ragnvaldr här, i Grekland var
han krigarhöfding.
Liljegren och U. F. uppställa hela inskriften i metrisk
form, hvarvid dock versparet: ifn fastui mo^ur sina
blifver utan allitteration. Sålunda kunna åtminstone ej dessa
vara i metrisk form. Måhända är först den andra slingan
af poetisk affattning:
Runar rista A 1
let Ragnvaldr Mar B
á Grihklandi C 1
vas H(ö)sforungi a D 3.
Vid denna inskrift anmärker prof. Bugge: »Her kunde
ogsaa henvises til: Rafn, Runeindskr. i Pirœeus S. 36;
Montelius, Sveriges Historia I. 303. I Antiqv. Tidskr, f.
Sverige I, 170 siger Dybeck udtrykkelig, at Stenen har
efR og griklanti, ikke ifR og kriklanti. Hine Læsninger
angiver han ogsaa i Texten i Sver. R.-U., men paa
Teg-ningen de sidstnævnte.
Det läder sig vistnok ikke sikkert bestemme, om fast ui
gjengiver Udtalen Fastvi eller Fastvé eller Fastvi. Det
förste förekommer mig sandsynligst. Efter Bortfald af h
er Slutningsvokalen bleven läng. For i tåler den latinske
Genetiv Gudvie Dipl. Sv. IV, 256, Aar 1332 (Lundgren:
Spår af hednisk kult, S. 54). Men i Stedsnavn findes
uar, medger dock att förekomsten af den äldre formen lias uti samma
inskrift som denna förmenta yngre form gör tydningen osäker. Jag
har upptagit prof. Bagges tolkning af ristningen, emedan den synes
mig slående riktig.
4 Isl. foringi. Riktigheten af Bugges sammanställning af detta
ord med got. fauragaggja, fe. foregenga {Arkiv II, 224), kan på grund
af den förevarande formen något sättas i fråga, men en analogisk
ombildning till -ungi är alltför lätt tänkbar för att förklaringen
derigenom skulle kunna falla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
