Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 RUNVERSEB. 131
Fonetisk transscription: Vidugse5 Ut rœisa stœin ftensa
œfÜR seref6 faÖar sinn1 godan. Han byggt i Agurstam*.
Hiœr min stånda stœinn miÖli bya.
Transseriptionen af det följande måste bero af den
tolkning, som kan gifvas detta dunkla ställe. U. F.
öfversätter efter C. Säve: »odjuret tager dem, som oskära dessa
runor. Bali dem riste», raj^i tolkas som isl. rádi »a boar»
Oxf. och skall här betyda ett andeväsen, som uppenbarar
sig i skepnad af ett svin. runsi fattas som pr. konj. af
ett verb, isl. runsa »to turn inside ont, ransack» Oxf.? enl.
U. F. eg. »bringa i oordning, rubba, förstöra», hvilket verb
ock styr dativ. Mot denna tolkning synes mig ett och
annat kunna anmärkas. Man väntar konjunktivus i en
sådan sats, jfr. förbannelsen uti inskrifterna från
Glaven-drup? Tryggevælde, Glimminge och Skærn, se Wimmer,
Hun. Opr. 252 f. Detta är hufvudinvändningen. Vidare
känner jag ej eljes någon form af dem. pron. »denne»
med sådan dubbelböjning som j^imsum skulle hafva,
hvarför det synes mera metodiskt att fatta dessa ord som:
rünum ftœim stim ... »de runor, som ...». Slutligen passar
ej den af Oxf. angifna bet. på isl. runsa väl till den af Säve
antagna, ej heller vet jag, i hvad mån tillvaron af det
svinlika andeväsendet kan vara bevisad. Liljegren,
Hun-lära, s. 83, öfversätter ra|>i tekr »radad täckt», hvilken
5 U. F. ui{)[h?]ugsi Vidugse.
6 ü. F.: »Seref (= Segerräf eller Sjöräf?)» kanske Sig-reif?
7 Ganska ofta förekommer ristningen sen. L. 174, 179, 254,
386, 562, 690, 749, 897, 949 och is/kn L. 988. Likaledes A. sg. f.
sena L. 566, seno L. 1005. G. sg. sens L. 1243. Enligt hvad ofvan
s. 88 not. 4 till nr. 26 blifvit anmärkt, äro dessa ristningar i och för sig
ej tillräckliga att bevisa annat ljudvärde än %. Men på ett annat
ljudvärde tyda sein L. 108, sian L. 1210 och derför torde åtskilliga af
de anförda ristningarne hafva det ljudvärde, som förutsättes af fg.
senn o. s. v. jämte sinn, se Rqt II, 485, Söderberg, Forngutn.
ljudlära s. 32.
8 Nu Äger stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
