Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 4 BERNHARD SALIN. ATS 11:1
hållet skjutit blomformen åt sidan och i stället tryckt
sin prägel på ornamentet.
Härmed hafva vi följt lotusblomman under dess olika
utvecklingsstadier på grekisk botten, ända tills den
slutligen upphör att vara sig själf och i stället öfvergår till
palmett-typen.
Vi ha sett hur lotusblommans utveckling gått ifrån
realistiska former till stilistiska. Att blomformer
förekomma, som ej exakt motsvara de här ofvan gjorda
skildringarna, är ganska naturligt. Figurerna 20 och 21
framvisa just ett par sådana blommor, men det stora,
öfvervägande antalet lotusblommor kunna likväl hänföras
till en eller annan af de olika hufvudtyperna, som vi i
det föregående lärt känna.
Utom palmetten och lotusblomman förekomma andra,
mer realistiskt uppfattade växtmotiv på de svartfiguriga
vaserna. Så träffar man vinrankan och en ranka af
hjärtformiga blad. Båda dessa ha det gemensamt, att
småbladen äro skaftade och vanligen sitta nästan
vinkelrätt ut från midtstjälken.
I det föregående hafva vi sett huru redan under
Mykenetiden såväl djur- som växtmotiv voro kända, men
den kultur, som vi där mötte, var redan så långt
framskriden, att den ej kunde ge oss några upplysningar,
huruvida djurmotivet förr upptagits till behandling än
växtmotivet. Åtskilliga djurmotiv, som där förekomma,
j
26. Lotusblomma-palmett.
27. Palmettlik lotusblomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
