Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11: 1
STUDIER I ORNAMENTIK.
59
helst, blott man därigenom kunde få det att täcka ytan.
Det anförda torde vara nog för att visa, att den största
frihet, för att ej säga det största själf svald, var rådande i
afseende på formgifningen. Ingen faststäld norm utan ett
38. Enbladig akantusranka.
vacklande hit och dit, oftast beroende på missförstådda
traditioner.
Efter att nu ha följt akantusbladet på kapitäl till
fram i det 6:te århundradet, skola
vi se till, huru akantusrankan
utvecklades under samma tid. Då
möter oss under 400-talet en
egendomlig ranka (fig. 38), som består
af ett enda utbredt akantusblad,
hvilket i en vågrörelse växer framåt.
Denna form förekommer äfven
under 500-talet t. ex. i Sofiakyrkan i
Konstantinopel. Dess uppkomst
synes mig antagligast vara beroende
på en kombination af tvenne former,
som vi i det föregående omtalat,
nämligen akantusrankan, där bladen
omedelbart växa det ena ur det
andra (se sid. 51), och rankan med utbredt akantusblad
(se sid. 51).
En annan form af akantusrankan är den, där
akantusbladet med de djupt inskurna fiikarna utöfvat ett bestäm-
39. Akantüsranka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
