Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 BERNHARD SALIN. ATS 11: 1
mande inflytande, och där rankan äfven bildas, utan att
öfvergången från stjälk till blad på något sätt markeras.
Fig. 39 afbildar en dylik ranka. Den kan utbreda sig
öfver hur stor yta som helst. Om det är det ensidiga
eller det utbredda akantusbladet, som ligger till grund
för denna rankform, är ej lätt att afgöra. Den i figur
e39 afbildade rankan förekommer på ett kapitäl ifrån
Ravenna. Att denna rankform likväl ej är någon
vesterländsk produkt, utan verkligen är ett alster af den
utveckling, sora egt rum i det östromerska riket, synes mig
framgå dels däraf att den är i ganska stor utsträckning
använd i Sofiakyrkan i Konstantinopel, hvilken ju
betecknar själfva kulmen af byzantinsk konst, dels däraf att
det är i de östra provinserna, som man kan spåra dess
utveckling. En sådan utvecklingsform1, från 400-talet,
har jag antecknat från Moudjeleja.
Denna rankform är ej det enda inom ornamentiken,
som byggnadskonsten i Ravenna lånat österifrån, utan
det förekommer äfven en form af kapitälàkantusbladet,
som är specielt egendomlig för den byzantinska konsten.
Detta akantusblad har antagligen uppstått i själfva
Konstantinopel, och man kan spåra, hur det vandrat
landvägen från Konstantinopel till Ravenna2. Detta blad har
grunda, täta inskärningar och föröfrigt ganska stora,
ut-svälda, släta ytor3.
Dessa ofvan omtalade former af akantusrankan hafva
varit utvecklingar af den klassiska, men man påträffar
understundom en form, om hvilken man skulle kunna
säga, att det är den klassiska rankan fastän ihoptorkad.
1 Vogüé, Si/rie centrale, pl. 32, fig. 2.
2 Strzygowski, Die Akropolis in altbyzantinischen Zeit i
Mittheil-ungen des Kaiserlich deutschen Archœologischen Instituts Jahrg. XIV,
Athen 1889, sid. 271.
3 Sybel, Weltgeschichte der Kunst, sid. 467, üg. 365. Lübke,
Geschichte der ArchiteJctur 1, sid. 362, üg. 334.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
