Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 BERNHARD SALIN. ATS 11: 1
Visserligen kan man på ett eller annat ställe finna
former, som ganska lifligt erinra om de klassiska, men
dessa uppträda endast sporadiskt. Ett sådant exempel
kan anföras från hallen vid Lorsch, hvilken anses vara
från senare delen af 700-talet. Akantusbladen på
kapitalen visa en viss anstrykning af romersk klassisk smak,
på samma gång som andra detaljer antyda, att kapitalen
ej kunna vara från den klassiska tiden1.
Att en storartad och omfattande konstverksamhet
bedrefs under den karolingiska tiden, torde åtminstone
till en del få tillskrifvas Karl den stores nitälskan för
konsten, hvilken bevisas såväl af en mängd föreskrifter
och uppmaningar till olika myndigheter och korporationer
att sträfva för konstens höjande som också af hans egna
byggnadsföretag.
Uti Italien hade visserligen samtidigt en något
lifligare verksamhet på konstens område egt rum just
under Karl den stores regering, men denna uppblomstring,
framkallad af ett par konstälskande påfvar, var ej af en
sådan betydelse, att den kunde utöfva något starkt
inflytande norr om Alperna. Däremot påträffar man
former, som direkt hänvisa på en förbindelse med den
byzantinska konsten och med den irländska. Båda dessa
förbindelser kunna äfven urkundligt påvisas, så att såväl
formerna själfva som historien vet att berätta om ett
dylikt samband. Det irländska inflytandet bevisas t. ex.
af den ofvannämda stockholmska Liber sacramentorum.
Exemplen skulle kunna mångfaldigas. Det byzantinska
åter bevisas såväl af handskrifter som äfven af
byggnadsfragment. Så nämner Labarte, att i museet i Mainz finnas
kapitäl från palatset i Ingelheim, som äro »décorés d’une
espèce de feuille de palmier»2, såsom han uttrycker sig,
1 Essen wein, Die Ausgänge der classischen Baukunst, sid. 129,
fig. 185.
i
Labarte, Histoire des arts industriels, I, sid. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
