Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS HM STUDIER I ORNAMENTIK. 71
alldeles liknande dem, som finnas i Sofiakyrkan i
Konstantinopel.
När det således hufvudsakligen var från de britiska
öarna och Konstantinopel, som de nya formerna hemtades,
kunna vi väl förstå det stora afståndet från naturen, som
röjer sig i alla dessa framställningar. Sin höjdpunkt
nådde denna renässans under Karl den skallige.
Dess största betydelse torde ligga däri, att den
klassiska motivkretsen, om ock ej de klassiska formerna, nu
först blef de germanska folkens egendom. De klassiska
motiven hade förut tillhört en enda samhällsklass och
odlats af kyrkan, inom klostermurarna, där de för öfrigt
fört ett tämligen tynande lif, men nu trängde de ut i
Tidare kretsar.
Härigenom tillegnade sig germanstammarna för första
gången växtmotiven. Nu började växtornamenten att
användas ej endast i böcker utan äfven på föremål, som
voro i dagligt bruk, och detta torde med ganska stor
rätt få anses för en mycket viktig företeelse inom
ornamentikens historia.
Att växtmotiven verkligen på detta sätt utbredde
sig på världsliga föremål, bevisas bland annat af en klass
af fornsaker, som man påträffat här i Norden. Det är
nämligen en del ändbeslag till remmar och treflikiga
rembeslag, som man här funnit, och hvilka just genom sin
dekorering visa sig vara af främmande ursprung. De äro
prydda med akantusblad, och af just den form, som är
utmärkande för det byzantinska akantusbladet. Vi
återfinna här den oregelbundenhet, som vi iakttogo på de
byzantinska bladen (se sid. 58), och i en så karakteristisk
form, att något tvifvel om ett samband ej gärna är möjligt.
Átt dessa föremål tillhöra den ifrågavarande tiden torde
dessutom framgå af en följande undersökning af det
treflikiga spännets historia. Men kunde dessa beslag hinna
ända hit upp till Norden, så väl till Danmark och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
