- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
48

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 ETJDOLF LUNDBERG. ATS 1 1: 2

Hvarje styrman skulle taga ett »tecken» eller märke
af tullnären, innan han for ut på sjön, för den händelse
han blef väderdrifven till Seland eller annorstädes vid
vite af 40 mark (EM. L. 9; Sch. Bil. 10; Malmö Mb.
492; M. Mb. 8). »Item skall ingen fiskare fara i sjön utan
garn vid lif och gods, utan han kan med sina grannars
vittnesmål bevisa, att han redan utsatt sina garn; varder
någon funnen härmed, straffas han till lifvet» (EM. L.
11; Sch. Bil. 12; M. Mb. 10). Stadgandet saknas i
Malmömotboken.

Item skall hvarje fiskare fara om dagen ut till
stående garn (= sättgarn) vid 40 marks böter och om dagen
hem igen (EM. L. 13; Sch. Bil. 14; M. Mb. 11). I
Malmö-motboken saknas äfven denna bestämmelse, som
deremot återfinnes i motboken för Marstrand. Båda dessa
sistnämnda stadganden åsyfta väl att förhindra tjufveri,
men möjligen äfven att underlätta tullnärens kontroll öfver
att ingen sill ilandfördes om natten, då all rörelse skulle
vara instäld, äfven lossning och lastning. Detta synes
varit allmän regel under denna tid och samma stadgande
återfinnes äfven i den förut nämnda Statute of Herrings.

Möjligen brukade, såsom Krøyer förmodar,
sättgarns-fiskarena två »sätt» af garn, så att det ena utsattes på
samma gång, som man var ute för att taga upp det andra
sättet, hvarigenom svårighet att efterlefva föreskriften
att ständigt föra garn i båten ej behöfde i allmänhet
uppstå. Drifgarnsfiskarne föra alltid vid ut- och
inseg-ling garnen i båten; förbudet att fara om natten på sjön
gäller äfven, såsom tydligare framgår af ordalagen, endast
sättgarnsfiskare.

1 Ett dylikt aflöningssätt begagnas ännu på vissa trakter t. ex. i
Blekinge (se Meddelanden rör, sv. fiskerier II, 157).

2 I § 29 dersammastädes förbjudas »utländingar» att fara på
hafvet i fiske utan att taga ett tecken af tullnären vid 3 marks böter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free