Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS. 1 1: 2 SILLFISKET I SKÅNE UNDER MEDELTIDEN. 61
förfärdiga nya tunnor under vistelsen i Skåne, utan sådana
måste färdiga ditföras. För öfrigt voro tunnorna och deras
beskaffenhet föremål för många förhandlingar, och man
sökte, ehuru utan framgång, att få till stånd en
öfverenskommelse om ett gemensamt tunnmått; såsom sådant
önskade man fastställa Rostock-tLinnan. Man klagade
öfver de tunnor, hvilka kommo från Kolberg, Treptow,
Köslin m. fl. pommerska småstäder, emedan deras tunnor
voro för små. I Stettin ville man ej godkänna andra
tunnor än dem, hvilka stämde med det mått, som
lü-beckska, rostockska eller sundiska (stralsundska) tunnor
innehade. Andra slag voro ej förfärdigade af verkliga,
edsvurna tunnbindare. Falska tunnor förfärdigades af
förlupna tunnbindaregesäller från byarne och småstäderna,
och begagnande af sådana belades med böter af en engelsk
nobel år 1434. På 1500-talet rymde en laglig silltunna
sex skånska skäppor och begagnades äfven af köpmännen
såsom sädesmått1. En annan vigtig sak var saltet, och
det var tvifvelsutan ett för hanseaternas köpmän
fördelaktigt förhållande, att salthandeln låg i deras händer.
Skanör och Falsterbo utgjorde en hufvudmarknad för
salthandeln i norra Europa öfver hufvud taget (Schäfer).
Lüneburgsaltet (Travensalt) ansågs vara det bästa.
Såsom sämre räknades det franska saltet, som kom från
Baye, en fordom betydande, nu obetydlig stad strax söder
om Nantes2, och kallades derföre Bajsalt, »Baiensaltz».
För infödingarne synes det stundom varit svårt att erhålla
nödigt salt, och stundom klagas öfver, att danska
tullnärer fråntagit köpmännen salt, som behöfdes för danska
härens behof3.
1 Se härom utförligare hos Blümcke s. 85 o. 86 samt Schäfer
s. LXI.
1 Hans Hildebrand, Sveriges Medeltid I s. 655.
2 Blümcke, s. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
