Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 AXEL EKDMANN. ATS 11: 4
peiska språken, betydelsen »skapa». German, (got.) giutan
betyder »gjuta, utgjuta, låta floda», och det finnes icke någon
antydan i den germanska mytologien, att germanerna
tänkte sig skapelseakten såsom ett utgjutande vare sig ur
skaparens eget väsen eller af den förefintliga materien (jfr
Grimm, Deutsche Mythologie*. I. p. 463 följ.). Men
äfven om man medgåfve, att gjuta i urgermanskan egt denna
betydelse »skapa», som sedermera skulle kommit ur bruk,,
kvarstå likväl flera oöfvervinnerliga hinder mot antagandet
af Säves tydningar. Ty för det tredje kan got. Gutans
icke ha utgått från det passiva participiet »gutinn 1. gotinn»,,
hvars germ. stam är *gutono; det är en on-stam, germ.
*guton-, och detta *guton- måste, ifall det skulle
sammanhänga med det germ. verbet qiutan, hafva haft den
aktiva betydelsen af nomen agentis »skapare», icke »skapad.»
Jämför t. ex. got. nuta m. fiskare af niutan, fht. ezzo m.
ätare af ezzan, fno. skoti m., broti m., o. a. (se t. ex. Kluge,
Nominale Stammbildungslehre der altgerm. Dialekte § 15).
För det fjärde skulle det allmänna begreppet »skapade»,
äfven om det skulle ha tillkommit germ. *guton-, hafva
bildat en tämligen osannolik benämning för »människor»,
och detta gäller i ännu högre grad med afseende på en
enskild folkstams namn. Våra hedniska förfäder
betraktade sannolikt öfriga lefvande väsen i världen såsom
»skapade» i lika mån som människorna. Och särskildt finnes
det icke, såvidt man hittills känner, bland de öfriga
forn-germanska folknamnen någon analogi för en benämning
med en sådan betydelse (se Erdmann, Über die Heimat
und den Namen der Ängeln, sid. 75—101: Musterung
germanischer Völkernamen, i Skrifter utgifna af
Humanistiska Vetenskapssamfundet i Upsala I. 1.1891). Gota-namnet
skulle vara enastående i sin kategori, hvilket förhållande
i sig själft är egnadt att väcka tvifvel mot tydningens
riktighet. Den femte anmärkningen rör Säves tolkning
af Göta-namnet, fno. Gautr. Under antagande att »forn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
