Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 AXEL ERDMANN. ATS 11: 4
slaviskt språk; Miklosich, Etymol. Wörterbuch der slavischen
Sprachen p. 215: nêmici ist »ein fremder», dann ein
»Deut-scher», von nêmü mutus, bei Nestor auch »fremd.» Men
fno. verbet gauta har icke den fordrade betydelsen.
Egilsson anger visserligen, att gauta v. n. betyder »sermoeinari,
nugari (propr. aliquid leviter sermone tangere, incertum
sermonem jactare); men den första betydelsen, sermocinari,
eger verbet gauta i själfva verket icke; den tillägges
detsamma blott af Egilsson, möjligen just med hänsyn till
hans etymologi af Gautr. Detta framgår redan af de få
exempel ur det poetiska språket, som Egilsson meddelar.
Verbets verkliga betydelse är »prata löst, skräfla». I
forn-nord. prosan uppträder det icke, men väl substantivet
gau-tan f. Prat, Snak (se Fritzners Ordbog2 I. sid. 566). Ordet
lefver ännu i norska dialekter, gauta v. n. snakke meget;
ogsaa skryde, prale; äfven åtskilliga dess slägtingar, såsom
gauska v. n. skryde, prale (= gauta) o. a. (se Aasen, Norsk
Ordbog2 sid. 211, 212). Fno. gauta hör tillsammans med
gjuta; jfr i afs. på betydelsen det beslägt. fno. gjosa effundi,
gjösordr immodice garrulus.
7. Slutligen, och för det sista, har Ferdinand Wrede
i sitt nyligen utgifna arbete, Über die Sprache der
Ostgoten in Italien. 1891. häftet 68. i Quellen und
Forschun-gen zur Sprach- und Cultur g eschichte der germanischen
Völker, uttalat sig rörande Gota-namnets etymologi. Han
berör ej den skandinaviska namnformen Gautar, och synes
för öfrigt själf vara tveksam angående riktigheten af sin
förklaring. Efter att hafva hänvisat till Zeuss, Lottner
och Kremer, hvilkas tydningar han ej alls upptager till
diskussion eller vederläggning, utan tyckes utan vidare
förkasta, säger Wrede på anf. st. sid. 44: »Wer die
Zeuss-Grimmsche Deutung der »Wandalen» als der
»Umherzie-henden» annimmt, wird auch gegen die »Goten» als die
»Ausgebreiteten» kein Bedenken haben: got. giutan, fn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
