Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
Egendomligt är, hvad som i Landnámaboken berättas
om Grelgö, Bjartmarr jarls dotter, att hon nämligen vid
sitt nybygge låtit bestämma sig af jordens ångor och
gräsets eller örternas doft. På ett ställe ville hon ej boT
emedan hon tyckte, att det der uppsteg onda ångor ur
jorden; hon föredrog ett annat, der hon förnam
»honungs-doft» från gräset1. Ånnu ett ställe kan jag anföra, der
en särskild anmärkning gäller ett nyupptäckt landskaps
skönhet. Äfven här, som på så många andra ställen,
kommer det an på, huru man fattar ordet fagr. Men tills
vidare eger man väl rättighet att anse det syfta på det
estetiska intrycket. Det berättas om Vinlandskolonisterna,
att då de foro på en upptäcktsfärd utmed landet, tycktes
dem detta »fagert och skogigt»2. Det omtalas vidare, att
der var kort väg mellan skogen och sjön samt hvita
sandbankar8. Och om en annan trakt i samma land fäller
den ene af nybyggarne, þorvaldr, samma omdöme: här
är fagert4.
Väl bofast på Island blef befolkningen allt mera fäst
vid sin hembygd. Man tänkte sig till och med, att
tillgifvenheten, med hvilken den lefvande omfattat sin egen
nejd, fortfor efter döden. Så t. ex. berättas det om en
viss Tungu-odd, att han förklarade, att man efter hans
död skulle föra hans lik upp på Skáneyarfjall, »ty der
skulle han se ut öfver landtungan» (Hœnsaþoris saga
kap. 17). Grafhögarne lades ofta vid hafvet, på ett
näs ete. (se vidare Kålund, Familielivet paa Island i
Aarbøger 1870 s. 375).
1 Landnámabök (lslendinga Sqgur I, 1843, s. 140): potti GrelçÖu
illa ilmat or jçrÖu; potti hundngsilmr or grasi*
2 Fagrt ok skogott} Heimskringla I, s. 231.
3 Skämt milli skogar ok sjövar ok hvitir sandar.
4 Her er fagrt. Ytterligare vill jag hänvisa till följande ställe i
Saga Olafs hins helga kap. 117: er bygd fçgr tveim megin árinnar ok
er kqllud Loar ok måtti konungr sjá eptir endilangri bygÖinni. — SkaÖi
er paty segir konungr, at brenna skal bygÖ sva fagra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>