Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
kalla naturskildringen framstäld för dess egen skull, ej
blott tjenande att utsmycka ett enskildt moment, t. ex. då
en persons egenskaper belysas genom en bild hemtad från
naturen. Detta får dock ej fattas så, som om någon direkt
»naturpoesi» förekomme i den fornnordiska vitterheten i
den form, som den moderna diktningen uppvisar
densamma, »Majsånger» och »Höstsånger», »Naturbilder» och
»Stämningar» sakna nästan helt och hållet motstycken i
den norröna poesien. Hos de norröna skalderna finner
man ej den till opoesi gränsande form af naturskildrande
dikter, som går ut på en ytterligt utförlig och noggrann
teckning af en bestämd naturföreteelse (man erinre sig
den naturbeskrifvande poesien i senare hälften af förra
århundradet), icke heller älska de den lyriska
naturskildringen, der de egna känslorna skänka lif och ande åt
naturbilden. Om man undantager de anförda
»natur-mythiska» dikterna, t. ex. de gåtor, som handla om Ægirs
döttrar, hvilka dikter genom sin mythiska karaktär intaga
en särskild ställning, och några halfstrofer eller strofer
af naturskildrande art, hvilka finnas qvar, lösryckta ur sitt
sammanhang, torde det vara svårt att uppleta några sånger,
som uteslutande hafva naturen till ämne. Någon gång
tyckes titeln angifva, att man har att vänta en »naturbild»,
såsom det är fallet med þorarinn loftungas Glœlognskvida1
(skrifven omkr. år 1031), hvilket namn betyder »det klara
lugnets qväde». Denna dikt har dock alls icke någon
naturskildrande karaktär; namnet anger endast stämningen
i poemet, som på ett enkelt och tilltalande sätt beskrifver,
huru de nödlidande röna hjelp hos helge Olof, »hvilken
gifver årsväxt och frid åt alla män». En liknande
uppfattning af denna titel har jag sedan funnit framstäld af
Gislason (Njála II s. 889), som frågar: »Skulde måske
navnet Glælognskviöa have hensyn til religionens dæm-
1 Upptagen t. ex. i Corpus poeticum boreale II, 160, 161.
Vig-fussons tolkning af namnet synes mig otillfredsställande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
