- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
63

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN, 63

pende og dulmende virkning på lidenskabens og sorgens
og smertens brusende bølger?»

Andra sånger, hvilkas namn tyckas antyda en
naturskildring, äro Sölarljod, hvilken blott i några få strofer
handlar om solen; HafgerÖingadrápa1’, af hvilken blott
obetydliga fragment finnas qvar — om denna säges att den
diktades såsom ett anropande till Gud under en förfärlig
orkan, med stora svallvågor eller haf g er ding ar (omtalade
i Speculum regale); kärleksqvädet Daggeislavisur af þorör
Kolbeinsson (förra hälften af ll:e årh.), af hvilket intet
finnes i behåll (þorláksson anf. arb. s. 77); pokuvisur af
þorleifr skald, hvilka fått sitt namn med anledning af
den trolska makt att framkalla dimma och töcken, som
sagan tillskref dem. Ingen af dessa dikter gör alltså skäl
för namnet, för så vidt detta skulle antyda naturskildringen
såsom det egentliga ämnet. I allmänhet kan man säga, att
denna i den norröna vitterheten vanligen är till för att gifva
en bakgrund åt handlingen; denna senare var det
vigtigaste för skalden. Då en modern romanförfattare tecknar
ett natursceneri som relief åt sin berättelse, älskar han att i
sjelfva beskrifningen inlägga ett moment, som ganska ty dligt
pekar på stämningen, som han vill framkalla; företrädesvis
begagnar han sig af uttryck, som hafva sin egentliga
till-lämpning på menniskan, men blifva applicerade på
naturföremål för att besjäla dessa. På ett godtyckligt och
motbjudande sätt drefs personifikationen till sin spets af de
nyromantiske skalderna; man hade ju upptäckt, att naturen
var omedveten ande, anden medveten natur. Det gälde
blott att med poesiens ursprungsord lösgöra den bundne
anden ur hans bojor, och den mythologiska apparat, man
på så sätt framkonstlade, skulle, tänkte man, verka höjande
och befruktande på diktningen sjelf. Sökande i sin »Wald-

1 Den kristne författaren okänd, från 10:de årh. (þorláksson, anf.
arb. s. 65.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free