- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
111

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 111

naturuppfattningen skyarne och molnen. Vi hafva förut
sett, att ett gammalt qväde kallar dem »de hårdsinta» eller
»tungsinta». Lüning (s. 170) har med orätt påstått, att
vissa namn på molnen i den norröna diktningen skulle
antyda, att de af den diktande fantasien uppfattats såsom
skepp. Ordet vindflot (Alvissmál str. 19) innehåller intet,,
som specielt framkallar bilden af ett skepp; det
öfversattes af Gering med »Ding, das im Winde fliegt»,
»Spiel-zeug des Windes». Ännu mindre kan man instämma med
Lüning i dennes förklaring af shürván (Alvissmál ibid.)
såsom »Wägen des Regenschauers». Vån är naturligtvis
här det vån, som motsvarar det svenska vån och syftar
på något, som kan väntas (här regn). Urván i samma
strof har samma betydelse.

Hoffory har i sin anmälan af Corpus Poeticum Boreale
(Göttingische gelehrte Anzeigen^ März 1888 s. 155 o. ff.)
framkastat den hypotesen, att Guden Hœnir ursprungligen
betecknat molnet. Hœnirs namn skulle syfta på svanen
(xöxvetoç) och molnet skulle försinligats under bilden af
en svan. Härmed må förhålla sig huru som helst, säkert
är, att på åtminstone ett ställe i den gamla diktningen
skyarne få fogelattribut. Det är i Hromundar saga
Greips-sonar (Fornaldar Sçgur NorÖrlanda II s. 378), der det
talas om svarta skyar med klor och vingar1. Huru nära
till hands denna bild ligger, lär oss den moderna poesien;
så t. ex. talar Shelley i sitt berömda skaldestycke, »The
cloud» om molnets vingar.

För fantasien ha de upptornade molnmassorna äfven
tett sig under bilden af en himmelsk bergskedja. Denna
föreställning anse åtskilliga forskare (t. ex. Rydberg,
Lüning) framträda uti inledningen till den första sången
om Helge Hundingsbane. Det förkunnas der, huru heliga
vatten nedstörtade från himmelsbergen2. Lüning (s. 111)

1 Svgrt sky med Horn ok vœngjom.

2 Hnigu heilog vçtn af Mminfjçllum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free