Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDKINGAKNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 213
och hagelkorn stälda i relation till hvarandra. Både under
jämförelsens och kenningens form förliknas pilarne vid
snöflingor, vid insektsvärmar, de glänsande vapnen vid
isen, menniskor vid träd, krigarskaran vid en skog o. s. v.1.
Helt säkert känner den moderna läsaren, om han anställer
denna granskning, sig mera tilltalad af den utförda
jämförelsen, den genomskinliga metaforen än af skaldediktens
omskrifningar, hvilka nästan alltid för sitt förstående
fordra ett ch v. s.
Min framställning har nått sitt slut. Den begynte
med att framhålla de norröna folkens sinne för naturen,
såsom ett kulturhistoriskt faktum, intygadt så väl af
uppgifter i literaturen som af de mythologiska
föreställningarnas och nanmförhållandenas vittnesbörd. Den
följande delen af afhandlingen har sökt visa, huru detta
sinne för naturen träder i dagen uti den norröna
diktningens naturskildringar. Min plan har varit att gifva
en öfversigtlig totalbild af dessa; endast undantagsvis har
den historiska principen, som frågar efter utvecklingen,
fått göra sig gällande vid sidan af mitt hufvudsyfte.
Äfven af den föregående framställningen torde man
kunna se, huru teckningen af naturen vexlat under olika
tider. Om vi utan att fästa oss vid den symbolik, som
inånga forskare anse sig finna i de mythiska qvad ena,
blott fråga efter det, som är karakteristiskt för Eddans
direkta naturskildringar, kan det ej jäfvas, att dessa genom
sin ofta gripande skönhet äro ett kraftigt talande bevis
för sanningen af Lessings sats, att det för poesien kommer
an på att antyda, der målarekonsten kan beskrifva. Den
nordiska lakonismen träder oss till mötes äfven i detta
fall. Handlingen var för folkdiktningen det väsentligaste,
1 Egendomligt nog påminner Eilifr GuÖrunarsons kenning »ordens
sådd», som afser den framväxande dikten, om den religiösa literaturens
»himmelska, oförvissneliga sådd, trons säde» o, s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
