Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
naturskildringen tjenade hufvudsakligen till att belysa
denna. Det är ganska betecknande, att just sådana
företeelser, i hvilka naturen sjelf framträder handlande, med
förkärlek tecknas af fornskalderna t. ex. det upprörda
hafvet. De folkliga qvädenas enkla, målande uttryck
(frostiga fjäll, grönskande stigar, mörka skogen o. s. v.)
vika i skaldeposien för en ofta storartad prakt, som" dock
understundom verkar tröttande. Naturskildringen blir
kylig, den lider men af en stereotyp fraseologi. Dock må
man ej förbise den hänförande kraft, den originela
friskhet, som utmärka en Eilifr Guörünarson, en Egill
Skalla-grimsson, den konstnärliga användning af bildspråket,
som framträder t. ex. hos Refr, hos Sturla þoröarson.
För sådana mäns arbeten träder en senare tids
importerade vitterhet i skuggan. I den från franska och latinska
källor stammande literaturen röjer sig en viss böjelse för
allegori, parad med sentimentalitet. Medvetet uppsökande
af naturens skönheter börjar omtalas. Framställningen
blir understundom svassande. Dock må ej glömmas, att
författaren till de äfven från vetenskaplig synpunkt
utmärkta naturskildringarna i Speculum regale framgick ur
de lärdes led.
Äfven de främmande literaturalstren tillhöra emellertid
Norden, för så vidt de omplantats på nordisk grund.
Äfven från dem kunna vi hemta kännedom om det norröna
folkets uppfattning af naturen, låt vara att de naturligtvis
ej äro så vittnesgilla som den äldre diktningen. Denna
senare röjer tvifvelsutan främmande påverkan i mycket,
men den röjer äfven, att det utländska införlifvats med
det inhemska; formen och framställningen bära en sannt
originel prägel. I denna uppenbarar sig den nordiska
folkanden. Äfven denna synpunkt har varit bestämmande
för gången af min uppsats. Jag har påpekat, huru
skalden tyckte sig se gudomliga väsen träda sig till mötes,
klädda i naturföreteelsernas drägt. Frigjord från mythen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
