Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 2 SÖDERMÄNNALAGENS LJUDLÅRA. 19
ord i motsats mot Bråte, Äldre Vestmannalagens ljudlära
s. 12. Jfr äfven Kock, AnF VI, 223.
8) e i några enskilda fall:
a) ekorna 108.2 (icorna 108.5, ikorna 108.7, icorna
hund 123. 2i). Jfr Kock, Svensk akcent II, 343—-4 och
Bråte, Äldre Vestmannalagens ljudlära s. 9. Den förre
författaren antar e vara < I på grund af hufvudtonen på
följande stafvelse; den senare föredrager att förklara e < ai
såsom stående i afljudsförhållande till i. Jag anser Brates
mening vara att föredraga, hvilken ock funnit ett stöd i
den norska formen eikonn, som Bugge påpekat i AnF IV
s. 118. Det torde äfven förtjena ett påpekande, att en
form ®ekurni i fsv. ej är uppvisad; så snart första
stafvelsen har e, följer i penultima o. Detta förhållande
måhända är af någon betydelse för formens bedömande1.
b) erzl, 90 not 2). Schlyter har upptagit etzl ur
cod. B. Såsom Schlyter i noten anmärker, synes först ha
stått skrifvet erl.
Ett etzl förekommer mig veterligen ej annars i fsv.
och stämmer ej häller så väl med bildningar på *sl-f
hvilka i regel ansluta sig till /a-värben, jfr Hellquist,
AnF VII s. 59 if. Men jag ser ingen utväg att förklara
erzl, hvarför väl etzl bör insättas, hälst som detta ord
2 gånger förekommer i cod. B, jfr. not 1) å samma sida
i Schlyters edition.
c) fem 96. 1, 97.4, 101. 18, 19, ferntœ 35. 11, femto
88. 10, 93. 14, femti)"20.3, halffemto 11. 2, half femto 138. 12
(i ordningstalet fœmte œ 7 gånger). Om vokalisationen
J) Då i denna urkund bägge formerna, både den med i och den
med e, förekomma, kunde det möjligen synas enklare att förklara den
ena ur den andra och att betrakta ekorni såsom en yngre form med
e <i t. Denna form skulle då tillhöra afskrifvarens dialekt. Men
ingenting hindrar antagandet af två gamla sidoformer. Möjligen
skulle man, om 1 > e i denna dialekt, kunna vänta sig ett leharni.
Detta ord har dock alltid i: guzlikama 8. 5, 44. 3 etc. 5 gånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
